Tidig morgon. Minsann är ute. Jag ska köra en tvättmaskin och hoppas på torkväder. Det ser lovande ut, bara tunna moln på himlen. Gårdagens bärskörd ska tas om hand, och huset städas lätt. Torr ved ska flyttas in i ladugården, så att den nya får plats under tak utomhus.

Det är alldeles tyst.

Vad gör jag i övrigt denna tysta morgon? Jo, jag plockar. En, tror jag, tämligen kvinnlig syssla, detta att plocka och flytta på saker, lägga undan och ta fram. Eller är det bara jag som håller på så? Lite mera ordning, lite finare i fönstret med både den stora och den lilla gamla brevvågen där. Och Jula-katalogen behöver ju inte ligga mitt på skrivbordet i kammaren. Inte den där högen med gamla tidningar heller. De åker ner i kassen för återvinning.

Och så plockar jag fram för frukost, än dröjer det nog en timme innan mannen min kommer ner och vill vara med. Tevatten och övrigt får vänta, men duka bordet kan jag. Laddar telefonen, försöker komma in på internet. Telias svar på min klagan var vänligt och intetsägande, plus ”avsluta Spotify” och ”skaffa en utomhusantenn”. Det blev jag inte gladare av – någon som kan rekommendera en annan leverantör för internet på landsbygden, utanför Norrtälje respektive utanför Sala? Finns det någon som har täckning alls?