Raderat

Nyss lyckades jag radera hela sidan, inga djupa tankar direkt, men ändå ett antal ord som jag plitat dit den senaste halvtimmen. Jag lägger händerna på datorns nedre kant – och texten försvinner.  Och ”ångra” har jag inte hittat i det här programmet ännu. Risken är alltså stor att jag kommer att göra om det!

Vad pratade jag om? OS i London som rädslan för terrordåd gör till ett fängelse för vanliga medborgare, Alshammars nackskada som eventuellt gör att hon inte kan tävla, falska biljetter till Bossens spelning i  Göteborg – dvs några rubriker ur de sk kvällstidningarna nu på morgonen.

Daggvått gräs, sol, och säkert värme fram på dagen, nu på morgonen bara drygt 13 grader. Minsann fortfarande på övervåningen, Pella på trappen. Mannen min sover ännu, eller ligger möjligen kvar i sängen och läser.

Inget viktigare än så, men med flera ord, var det som försvann.

Jo, jag skrev också om Elizabeth George´s bok ”Skriv på!” som jag läser lite i då och då. Jag vet inte riktigt vad jag tillägnar mig av den, har ett visst motstånd mot att sätta mig ner och riktigt gå in i den.

Känslan får mig att komma ihåg hur jag en gång deltog i en kurs i akvarellmålning – och slutade måla. Dittills hade mitt målande givit mig glädje, därefter gjorde det det inte. Jag kunde nämligen inte måla, kunde inte avbilda, inte göra som man skulle.

När jag läser om all möda som skrivandet innebär, enligt George, blir jag nog rädd att jag ska inse att jag inte fixar sådant. Och jag vill fortsätta skriva, även om jag inte kan. Också när jag inte vet vad jag ska skriva, också när det är mödosamt, för det är  det ju. På olika sätt.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i Minsann och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s