Just nu är jag full av ”borden”. Jag borde ringa min fd man och höra hur han mår, jag borde gå ut och plocka hallon och vinbär, jag borde städa golv och ruska mattor, jag borde antagligen dessutom en massa som jag inte ens har formulerat än. Jag borde också vara glad att solen skiner för ögonblicket, borde gilla att Minsann vill sitta i mitt knä. Nu.
När jag ringer får jag bara tag i telefonsvararen, hos fd maken och hos bästa vännen. Så nu bör jag ringa igen, senare.
Sov dåligt i natt, skyller på den otroliga vackra stora fulla månen.
Försöker också, efter flera misslyckade ”skicka”, att åter få iväg ett mejl för att hyra hus i Mae Nam i februari. De senaste två försöken kom tillbaka, först som försenade och sedan som icke sända …
Så – nu har jag plockat ett par liter röda vinbär, ett ”borde” mindre, och talat med fd maken och bästa vännen! Bra. Än har heller inte mejlet till Thailand kommit i retur, kanske fungerar det nu. Tvätten hänger på tork, mattorna ligger fortfarande där de ligger och solen skiner ännu. Svamptur på eftermiddagen.
Jag struntar för stunden i allt jag borde ha gjort, skyndar att leva i stället!
beskrivarblogg 
Tänk bara på detta enda: ”Man borde inte sova när natten faller på………. Man borde vara två…..” Dessa borden borde inte vara något problem för dig o din gube.
I övrigt kan ju syster K med son o sonhustru vara behjälpliga med bokning. Enl dem är det ”hur lätt som helst”. Ask them!
Kramar
B.
GillaGilla
Kära syster – ska prata med K&P. Dina exempel på ”borden” är de enda viktiga! Kram
GillaGilla
”Jag borde” … ett uttryck som ger både samvetskval och lätt press. ”Kanske jag skulle” låter mera inspirerande och kan hävas kvickt om man ändrar sig. Känns inte lika pressat. Ibland får man ta sig i kragen och göra vissa saker till ”borde” för att bli fri från den inre tankeverksamheten.
Jag läser med glädje dina tankar och önskar dig en fin dag!
GillaGilla
Kära Signhild – jag köper omedelbart ditt sätt att uttrycka ”borden” , det ger mig mera av ett eget val! Ha det fint idag och alla andra dagar/kram
GillaGilla
Alla dessa borden – under ett helt vuxenliv är det ett stort berg, som ligger där bakom en och grånar. Och en välsignelse är det, att de ligger där de ligger – bakom! Ibland har jag under livet förstått att glädja mig över den sorteringen. Men en hel del av dem har blivit dämoner i olika skepnad och med varierad styrka. Med varierande grad av förgiftning, för mig och de som jag delat mitt liv med.
Men nu känns det som om jag håller på att en skriva en egen text – men det här är ju DIN blogg – jag ber om ursäkt och tackar för din fina text, som väckte många tankar. Kram / sa
GillaGilla
Vännen – be inte om ursäkt för att du skriver det du gör! Det är för resten ingen dum idé, du är välkommen att gästskriva när det passar dig! På allvar. Du har ju redan börjat … Kram på dig
GillaGilla
Tack för inbjudan – det låter lockande. Återkommer när jag har något med substans, som jag tror kan passa på din blogg. Kram sa.
GillaGilla
Tack, jag ser fram emot det! Kram även härifrån
GillaGilla