Tidig hundmorgon

Halv sju tycker två glada hundar att jag ska vakna och släppa ut dem. Så det gör jag. Tre änder simmar i sjön. Tevattnet är snart klart.

Det är kallt i huset, eller så är jag bara fortfarande sömnig. Ett morgondopp i sjön känns inte lockande. Fleece på och varmt te i stället. Konstigt att vara ensam sånär som på två hundar för första gången på flera veckor. Tomt och gott om plats i sängen. Tyst. Tråkigt att äta frukost utan sällskap. Skönt att bara tänka på sig själv. Äta middag eller låta bli, tidigt eller sent, ingen ordning alls är ganska behagligt. Ibland.

Jag bläddrar i inredningstidning och lär mig att det är viktigt att färgen ”harmonierade med bänkskivorna i betong”. Där finns också ”kök med udda uttryck”, och ”cocktailkök” för ”matlagning med stil” Jag blir trött igen. Tar Femina nr 8, där får veta hur jag ska bära höstens 6 stora trender, publicera min egen bok (!), få långa ögonfransar på ett kick och kan läsa om Ulla, 67 år, som gick i pension och blev au-pair. Möjligen intressantare än kök med udda uttryck.

Ulla visar sig vara fd chefredaktör för veckotidning, med son och nyfött barnbarn i Barcelona. Au-pair ska Ulla vara en månad när mamman börjar arbeta igen. Ulla har en blogg, passionärsbloggen, www.hemmetsveckotidning.se för den som är intresserad av hennes vidare äventyr.

Artikeln om att publicera sin egen bok handlar om olika aspekter av egenutgivning, och om föreningen Egenutgivarna, som ju dessutom i september släpper en egen bok om just detta. Där finns samlad expertis i frågan.

Nu är min frukost avslutad, och det är dags att utfodra hundarna. Syster min talade om för mig igår att det heter utfodra, inte utfordra – jag var inte säker. Nu är jag det.

Louie sträcker på sig

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s