Gamla vanor och nya telefoner

Just nu håller jag i mig för att inte hoppa upp och torka av bordet – och duka av – vilket min fd man ska göra. Om ett tag … När det passar honom, inte mig. Och eftersom det är han som ska göra´t, så är det han som bestämmer. Jag skriver.

Vad svårt det är att lära om. I alla våra år tillsammans har jag plockat, fixat, dukat av, diskat – och jag fortsätter som en robot att göra det även nu. Att inte göra det kräver möda och eftertanke. Jag säger inte detta för att utmåla honom som en förskräcklig person som inte gör någonting. Jag försöker säga att mina dåliga vanor från vårt äktenskap sitter i. De var inte OK då, och är det inte idag.

Min höga telefonsignal fungerar inte alls – noll signal! I och för sig är jag med telefonen ungefär som med TV, behöver inte så mycket – men det är ju ändå ganska bra om jag ibland hör att någon ringer! Nu får jag använda ögonen och kolla vilka samtal jag missat!

Samtidigt sitter fd maken och försöker lära sig sin nya ”slirtelefon”. Jag vill ha telefonnummer till viktiga gemensamma människor, mobiler till söner t ex, jag har slutat försöka lära mig dylika. Vi hittar småningom hyfsat rätt – men jag är rätt nöjd med min gamla stabila tunga telefon. Visserligen hörs ingen signal, men den är onekligen lättare att hantera. Du kan enbart ringa.

 

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Gamla vanor och nya telefoner

  1. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Oj vad härligt med din insikt om dina dåliga gamla vanor! Och oj, vad bra att du jobbar på det! På så sätt hjälps ju även den andra personen och känner kanske att hans sätt att göra saker på är helt ok?
    Det är ju sånt här som vi behöver jobba med hela livet. Säger bara: heja, heja, bravo!
    Kram
    B/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s