Anna-Lisa, Gunvor och Helge

Gunhild och Hilding dansandes på Finlandsfärja, han enbent, hon mullig, enligt A-lott som respons på min blogg om ”Skrivarvånda”.

I natt döpte jag om henne till Anna-Lisa, gav henne en kompis som heter Gunvor. Hilding får heta Helge, och enbent är han inte, men väl dansant. De är alla tre (plus oanat antal andra människor) på färjan till Åland, den är billigast. Där dansas också.

*

 Gunvor och Anna-Lisa tog Vikinglinjens buss från Västerås, lagom finklädda och uppspelta. Båda är 70+ som det heter numera, båda har håret nylagt (de hjälper varandra) och iförda läppstift. I bagaget finns en liten flaska bubbelvin, att börja kvällen med. De har lite svårt att sitta stilla, småpratar (lågt så att ingen ska höra) om sina förväntningar på resan, smygtittar på sina medpassagerare.

– Han som sitter därframme vid fönstret, ser inte han bekant ut? Nej, nu vet jag, han liknar den där skådespelaren, du vet, han som dog i våras. Vad hette han?

Anna-Lisa har ingen aning, men hon tycker att mannen ser trevlig ut. Sen vet man ju inte hur han är, det syns inte utanpå. Kanske ses de i kväll vid buffén, eller i dansrotundan. Om hon nu blir uppbjuden, även gamla gubbar tycks vilja ha yngre kvinnor. Hon kan ju bjuda upp själv, men tänk om hon blir nobbad. Det känns som när hon var ung och var i Parken på lördagskvällarna. Det var ofta hon som satt kvar och vaktade väskorna medan de andra tjejerna dansade …

Gunvor pratar på, hon är den som är mest pratsam, Anna-Lisa lyssnar. Ofta gör hon inte det heller, sitter bara och tänker på sitt.

Det är en vacker höstdag, och det blåser alldeles lagom lite. De borde inte behöva vara rädda för att det ska bli en besvärlig sjöresa. Egentligen är hon inte alls intresserad av att vara på sjön i en stor båt, men det är ju ett sätt att träffa nya människor. Kanske.

Nu får hon rycka upp sig, vad säger Gunvor egentligen?

– Vad tänker du äta i kväll? Jag tänker börja med laxen, både rökt och gravad. Räkorna hoppar jag över, de brukar bara vara blöta och trista. Sen vill jag nog ha lite sill och en nubbe, vad säger du? Och så revbensspjäll och potatisgratäng, vin brukar man visst få dricka så mycket man vill och hinner, fast vi ska ju kunna dansa också. Och lite ost till efterrätt. Kaffe är det väl bäst att man dricker också, för att piggna till efter maten. Kanske en liten kaka?

Anna-Lisa tittar på sin vän. Munnen pratar och ögonen far runt i bussen, kollar alla passagerare, dröjer lite här och där, både vid män och kvinnor. Hon försöker nog bestämma sig för om någon av gubbarna är något att satsa på, och vilka av kvinnorna som är konkurrenter. Paren hoppar hon över, det blir bara krångligt.

– Jag tror att jag ska passa på att blunda en stund. Det lär väl inte bli så mycket sova när vi väl är ombord. Om jag somnar, väck mig när vi är i Kungsängen.

*

Om jag vore Anna-Lisa skulle jag redan vara trött på Gunvors pladder. Och då har de inte ens kommit till Kungsängen! Hur ska hon klara av att bo i samma hytt och tillbringa det närmaste dygnet i hennes sällskap?

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i vänskap och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Anna-Lisa, Gunvor och Helge

  1. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Fortsätt! Verkar kunna bli bra!!
    B/

  2. A-Lott skriver:

    Hallojs på dig och ser att du försökte tända till på finlandsfärjeidéen. Men du… var plockade du upp den där Gunvor nånstans? Hon är ju förskräcklig. (Sådana finns inte i Västerås… hahahohoooo:-)

    Har ett förslag som du får ta om du vill, naturligtvis. Konflikt och kontrast är väl det som färgar situationer och historier och jag tycker nog att det är en lite lam inledning.

    Men du har börjat och jag vet inte om du fortsatt. Har du inte det så börja om och sätt Anna-Lisa på bussen ensam, med full hjärtklappning och ångest så svetten lackar. Att hon tar detta steget är en prestation i sig s.a.s. För det är Anna-Lisa som är intressant. Gå in i henne och låt bussresan upp till båten bli introduktionen på en ganska ”låg” kvinna som i andra akten hittar både livslust och kärlek.
    Sen att hon ramlar ihop med den där Gunvor är en förlösande spelbricka och en möjlighet för Anna-Lisa att inte ta livet så väldans allvarligt. Gunvor kan gå på bussen i Kungsängen. Hon med sitt fejiga humör låter som en riktig söderböna med skinn på näsan och luktsinnet i behåll för att ragga… tja, vad man nu raggar… om man nu raggar… och det gör dom, var och en på sitt sätt. De kan vara varandras motsatser och de kan bli osams och de kan gråta ihop för att inte tala om vilken som blir mest på kanelen.

    Vad säger du om detta? Slå mig om jag är ute och cyklar 😉 Kraaaam

    • beskrivarblogg skriver:

      Hej du (h)ärliga – jag tycker som du att de blev för trista ihop! Fortsatte en sida till – men som sagt, lamt. Kanske är det Gunvor som stör – din story är mycket mera spännande, varför skriver du den inte? Hilding kanske kommer igen!Vi får se vad som händer – om något händer! Kram på dig och sköna svamppromenader! Hälsa!

  3. A-Lott skriver:

    Började skriva men så försvann det…
    Hej! 🙂
    Vi skriver på var sitt håll och så gör vi under tiden sammanställning, och ger sen ut denna unika berättelse på Vulkan. Skriven av två medlemmar från 1av3. Det va då väl fasen om inte det skulle ge respons. Vad säger du om det?
    Jag skickar över min peronliga mejladress på meddelande inne på 1av3 när jag har börjat skriva, för då är det dags att du lägger till och drar ifrån på det jag skrivit. Och så vise versa. Vi kan iaf försöka? Jag tror på idén.
    Kram

  4. Karin skriver:

    Spännande! Det där med att skriva ihop och växeldra (när en kroknar skjuter den andra på) har jag bara provat i jobbsammanhang och då är det väldigt givande. Avundas dem som klarar det även i romansammanhang. Där är jag en odräglig enstöring!

    • beskrivarblogg skriver:

      Just nu har vi lite roligt med den här idén, A-lott och jag – och inte vet vi vart det tar vägen. Hittills har det gått bra att dela funderingar och ingen har än så länge blivit fnurrig på den andra.

      • A-Lott skriver:

        Hahahaaaaaaaa … upptäckte att jag döpt om Gunvor till Gudrun… men sådana missar får vi korrektura och rätta så småningom. Har rättat det hittills skrivna.
        Nu ska jag steka pannkakor och önskar dig och mannen din en härlig helg.
        Kram

      • beskrivarblogg skriver:

        Jag tycker faktiskt att Gudrun passar henne bättre – vi får kolla upp alla sådana grejer småningom, bra att du rättat hittills. Kram, fiska bra!

  5. Det där teamgänget tror jag kan funka. Lycka till! Dessutom tror jag att ni två kan få en ovanligt rolig höst. Eller hur?

  6. Återigen. Vilken ljuvlig omslagsbild du har till din blogg. Kram Bosse

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack, tack – den kändes som jag när jag började använda den för ett och ett halvt år sedan. Nu har jag börjat fundera på att byta ut den – men får väl vänta ett tag för din skull! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s