Väntanväder, ni vet när solen finns däruppe, men inte orkar tränga igenom. Hela himlen är täckt av någonting, inte moln, det är inte mulet, men något är det. Väntan, kanske på oväder?

Vid köksbordet råder lugn och ro. Minsann ligger på sin kudde och sover som katter gör, åtminstone halvt medveten om vad som finns runt omkring henne. Jag dricker mitt kaffe, har dammsugit golven och fyllt på vedkorgen – bara 12 grader i morse, utomhus – mattorna ligger på trappen i väntan på att skakas. Tre böcker är lagda i brevlådan med plastgrunka hängandes utanpå, så att postbilen ser att han ska ta med sig post, inte enbart lämna.

Mannen min gör gravlaxsås hemma i sitt kök, till laxen och seglargänget. Han har lovat att inte följa med ut och segla, om det blir av (väderprognoserna lovar regn och 21 m/sek) – enbart träffa kompisarna och äta god middag. Jag tar fram fisk ur frysen.

Ett skäggstrå på hakan irriterar mig. Måste åtgärdas omedelbart. Klart. Mitt råttbo av sladdar under köksbordet irriterar mig ännu mer, så nu har jag än en gång dragit ur och satt i sladdar (högtalare, förstärkare, dator, lampa, brödrost, förlängningsdosa) så att alla för ögonblicket kommer ut på samma sida om köksbordets ben. Ska försöka knöla ner dem i en korg så jag slipper se trasslet. Jag är tacksam för min sladdlösa mus.

Jag tror att det är väntar jag gör, på inspiration att skriva morgondagens krönika på 1av3.se. Än så länge kan ni där läsa de jag hittills skrivit, i morgon kommer en ny!