Nu gäller det att skriva.
Läste artikeln om Birro´s återfall – han betonar att man inte ”får” ett återfall, man ”tar” ett återfall. Det är inget som drabbar från det okända, det är ett medvetet val, ett medvetet beslut. Att det sedan är ett otroligt korkat och dumt beslut, som i hans fall inte ens var behagligt, är en annan sak.
Han säger också ”man fortsätter där man slutade” – med samma ångest, samma ånger, samma känslor av skam och skuld. Och ändå gör han det, och alla andra som tar ett återfall. Jag har också gjort det, jag vet vad han talar om.
Nu skriver jag i stället, och då kanske skrivandet är ett annat beroende, som än så länge belönar mig tillräckligt för att jag ska avhålla mig från spelmissbruket. ”Beroende-gener” kallade någon det, detta att göra sig beroende av alkohol, knark, spel, sex, shopping etc. Dvs du bär med dig förutsättningarna redan från födseln.
Det finns säkert beroenden som jag inte ens kan fantisera ihop. Mitt skrivande är nog ett, men det betecknar jag ändå som relativt oskyldigt. En flykt är det, från spelandet, så mycket är klart. Den flykten känns bättre än alternativet.
Jag vinner en liten seger över mig själv varje gång jag inte tar ett återfall. Och jag blir lite stolt över mig själv varje gång.
Fd maken ringde igår och berättade att han kommer hem till sig den 4 december. Jag hoppas kommunen har hunnit bestämma sig för vilken sorts hjälp han kan få till dess.
22 november, snart är den här mörka månaden slut och nästa mörka månad tar vid, den som dessutom innehåller jul med allt vad därtill hör. Och nytt år, vinter och kallt, vad än väderspåmänniskorna säger om mild vinter. Elda och skotta. Bara elände. Halt blir det säkert också.
I mars – kanske en ljusning, om/när vi kommer iväg till Thailand. I maj fyller mannen min 80 år, han har redan talat om att detta inträffar på en fredag. Jag ser inte fram emot ett födelsedagsfirande med hans släkt, vill helst slippa vara med – och vet att då blir han ledsen.
Snacka om att sitta i kläm, ha satt sig i kläm – det är bara jag själv som kan bearbeta mig att ändra inställning (= sluta skämmas för det de vet om mitt nätspelande liv, och sätta näsan i vädret och vara stolt över den jag är idag). Tufft är det. Och långt dit. Först ska vi/jag klara av allt mörker, internt och utomhus.
beskrivarblogg 
Det grejar du! Det handlar ju om att du är stolt över dig själv – och det du har presterat. Det märks ju lång väg att DU ÄR STOLT – visa det för omvärlden också (fast det gör du ju redan). I maj är det vår och vackert – till dessa har du galant övertygat dig själv. Heja, heja!
GillaGilla
Tack – jag behöver din sorts heja-rop. Vår och vackert väder hjälper kanske också! Kram
GillaGilla
De här tankarna om att få eller ta återfall, borde komma med i boken. Eller hur? Spar det och lägg in det i Gunvors mun 🙂
Kraaaam i mörkret!!!
GillaGilla
Håller med dig min vän – vi tar med det när vi kommer igång igen! Kraaaaam!
GillaGilla
Sträck på dig. Du ska vara stolt. Inget att skämmas för. Alla kan ramla ner i galna tunnor. Precis som du skriver. Det finns en himla massa beroendesaker. Blogga är som ett gift. På gott och ont. Men något ska man göra. En sak blir jag nog aldrig beroende av. Dimma och dagar som aldrig ljusnar. Är det någon som är snoffsig i släkten kan du väl ge personen några SPELtips och SPELA över lite. A-Lot kan lära dig några teatertips. Kul med hennes utmaning.
GillaGilla
Kram vännen, jag kommer med säkerhet att spela över …
GillaGilla
Skrev just ett långt mail till dig apropå ovannämnda födelsedag men tydligen vill inte din server ta emot det för tillfället. Hoppas mottagningen blir bättre så småningom.
syster B.
GillaGilla
Hej – du får försöka igen, än har inget kommit! Kram på dig
GillaGilla
Margareta! Jag beundrar dig för att du så rakryggat och naket har berättat om ditt forna spelberoende. Du kan verkligen vara stolt över dig själv och att du lämnat detta bakom dig. Nu är du skrivberoende och det är inget som drabbar någon negativt! Jag är precis som du … jag vill skriva men det är inte alltid det går. 🙂
Kul att ha en lång resa att se fram emot! Nu har vi snart ”genomlidit” november och december kan vi lysa upp med ljus och annat. Sedan kommer snart ljuset tillbaka utanför vårt fönster …
Varm kram!
GillaGilla