Aris Fioretos, Tio budord till romanen

”Romanen har en framtid även i det mediala överflödets tidevarv. I alla fall om den förblir en papperslös flykting med oformulerat ärende. Aris Fioretos vänder sig till romanen med tio budord.”

Jag citerar ur söndagens (2 dec 2012) DN, och ett uppslag i Kultur-delen med den aningen missvisande rubriken ”Tio budord om romanen” (borde varit …till romanen). Texten är en förkortad version av författarens tal när han tog emot Rumänska kulturinstitutets Sorescu-pris 2012. De två inledande meningarna ovan ger mig lust att läsa vidare.

Det är en text som tål att läsas flera gånger. Från första budordet  …”jag tror att du kan anta de flesta former utan att gå förlorad, det vill säga att du rymmer mångfalder, likt vatten i vatten, och därför besvärjer jag dig, du som är många, som om centrum förekom överallt och det alltså fanns något som gör att du förblir dig lik trots de skiftande dragen, och jag undrar om denna hållbara föränderlighet, som man också kunde kalla likviditet, inte borde betraktas som din största tillgång, kanske är den enda skälet till att fortfarande tro på dig som självständig kunskapsform, det vill säga anta att du har en framtid i det mediala överflödets tidevarv…”.

Ovanstående var bara första budordet, nio till, men dem får ni själva leta reda på och läsa. För mig som är obekant med Fioretos författarskap lockar hans sätt att använda orden, han tvingar mig till noggrann läsning och eftertanke. Det här är inte en artikel som jag ögnar igenom hastigt och tror mig ha läst. Den är full av innehåll, bara ett uttryck som ”hållbar föränderlighet” får mina tankar att börja röra på sig.

Så, läs själva och se vad som händer – kanske hittar ni som jag en författare att skriva upp på ”läslistan”, om han nu inte redan är där.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i litteratur och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s