Spindelväv och fasader

Minsann stirrar på tunna spindelvävstrådar i taket, de rör sig av värmen från ljusen.

Jag stirrar också, och tänker att jag borde städa bort dem, men å andra sidan så roar de kanske min katt, så de får hänga kvar. Vad det handlar om är att jag inte har lust att städa.

Jag inbjuds att spela gratisspel på FB. Vad är det som gör att en skrivarkompis spelar sådana tidsdödande spel, och att jag gör det? Jag tycker inte det är särskilt roligt, eller spännande – det är bara spel om pengar som får mitt adrenalin (eller vad det nu är som går igång) att rinna till. Och spel om pengar är inte OK, har aldrig varit det.

Det dödar tid, tid som vi inte använder till annat. Han verkar vara en man med många bestyr, skrivande och kattungar och hustru och döttrar. Ändå behöver/vill/väljer han att slå ihjäl tiden på det här sättet.

Jag gör det också ibland, och annars gör jag det på andra sätt. Genom att göra ingenting, vilket inte innebär att jag mediterar eller gör något annat som är nyttigt.

Jag bara sitter och glor. Eller springer runt och gör en massa strunt. Plockar, flyttar på saker, donar med böcker, en till får plats i bokhyllan om jag flyttar på den där. Och tar fram vinterkängorna. Eller kör en onödig tvättmaskin. Klappar katten. Rufsar till en soffkudde. Tar fram ett ljus till. Eldar. Blandar mig en Dry Martini, fast med syltlök i och då heter det kanske något annat.

Det är inte enbart på FB som jag erbjuds att spela. All världens nätcasinon tycks ha min e-postadress – det ramlar dagligen in flera inbjudningar som ska tas bort. Jag förstår att det är stora pengar i de här sammanhangen, och att det säkert är flera än jag som lockas.

Jag undrar varför det talas så lite om spelberoende och spelmissbruk? En vän påminde mig idag om pingisspelaren Waldner, som visst är spelberoende. Om han eller hans spökskrivare skreve en bok om spelmissbruk blev det säkert en storsäljare. När jag försöker prata med förlagen är det ointressant. Och jag menar att vi inte är ointressanta, alla vi som fastnat i det här eländet. Även om Bodil Malmsten knorrar smått över ”misärmemoartrenden”.

Att lyfta fram också de okända och små människornas privata misär är möjligt idag. Dels genom att internet finns, men också för att attityden till fasader kanske ändrats. Förr var fasaden, det man visade andra, det viktigaste. Bakom fasaden kunde vad som helst döljas, vilken olycka som helst. Idag är vi många som givit upp fasaderna, som insett att livet inte blir vackrare och bättre bara för att fasaden är snygg.

Jag har inte ens en snygg fasad. Men det är varmare i köket nu, hela 14,2 grader. Orden kanske tinat.

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Spindelväv och fasader

  1. A-Lott skriver:

    Kom på att om du vill få igång en SIDA på FB så skulle du troligtvis finna fler som kunde delta i debatten. Både de som vet hur det är och anhöriga, vänner, bekanta, okända. Vad tror du? En egen sida som du styr över själv. Tänk att jag tror att det skulle kunna vara något.
    Jag kollade lite på ”spelmissbruk” och hittade bara två sidor – ganska små och vad det beror på gick jag inte in närmare och tittade på.

    Vi gjorde en ”grupp” och en ”sida” åt vår bok ”Tussan Kavat och Rak att leva med Asberger” Och vi fick hjälp av underbara Dakota för vi var för hm.. dumma i huvudet att begripa hur vi skulle gå till väga. Nu är gruppen aktivare än sidan, men det beror på oss som inte håller sidan ajour och det är i gruppen som Tussans mamma lägger in vad som händer i Tussans vardag. Den når bara närkretsen, och det är ju inte givande för boken som sådan.

    Du verkar inte ha ett mål i siktet så där direkt, det är därför du knuffar på kuddar och kollar in spindelnät åt Minsann 🙂
    Fundera på en sida på Fb. Jag kommer att direkt gå in och gilla den och lägga den som intressant och vara med med kommentarer och ev diskussioner.

    Prata med nån mer som förstår det här (jag är inget ljushuvud;) Ta t.ex Punktum Sailens eller vad den heter, (Jönsson du vet). Där sker en marknadsföring i ett helt annat ämne men det funkar ju. Tror att henne alster säkert kommer att bli sålda.
    Såååå… Varför inte Margareta Börjessons?
    Kram

    • beskrivarblogg skriver:

      Oj, du får nästan igång mig – jag ser också att hon Jönsson jobbar på – och säljer säkert det hon säljer, och av någon anledning är jag inte så förtjust i just hennes sida, avundsjuk kanske – men varför inte försöka det du säger om att göra en sida om spelberoende och spelmissbruk – men hur i all världen gör man då? Inte vet jag, Dakota kanske vet? Tål att tänka på – jag är innerligt glad åt att du bryr dig och kommer med idéer för jag är fattig på sådana, också. På något sätt ska jag jobba vidare på dina tankar – jag är tacksam för ditt oreserverade stöd!! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s