Längesedan

Juldagen – en tvättmaskin är igång, en till väntar. Härlig kärleksmorgon i sängen dessförinnan. Snöar, nollgradigt. Vackert.

Hörlurar i julklapp av min älskade, plus ett vackert fodral till datorn, sytt i lapptäckesteknik av en hantverkskunnig vän. Mannen min fick henne att lägga ner ca 45 arbetstimmar på att sy detta fina – och naturligtvis kunde hon inte ta ut en rimlig timpenning! Jag är väldigt glad åt klapparna.

Lurarna gör att jag kan lyssna till TVn utan att mannen min behöver hålla för öronen, när ljudvolymen blir så hög att jag hör. Jag kan själv reglera hur högt jag vill ha det! Nu ska jag testa dem i datorn också. Fungerar härligt.

Till jul avslutade jag mitt krönikeskrivande på 1av3.se. Jag tappade lusten att fortsätta. Min egen blogg har jag inte varit särskilt flitigt skrivande i heller – underbar meningsbyggnad, undrar vad magister Burman skulle ha sagt om den. Vad jag försöker uttrycka är min känsla av att bloggen fått stå tillbaka för krönikan – ingetdera vann på det. Krönikorna var inte intressanta för särskilt många att döma av antalet visningar (läsandet vet ingen något om), bloggen har också tappat tittare. Har jag helt tappat stinget?

Det visar sig att resebyrån bokat biljetterna till Thailand med felstavning av mitt namn. Borjesson i stället för Börjesson … Och Thai tillåter inte ändringar i bokade biljetter, ens innan de är utskrivna. Och just nu är allt fullt. Människan på resebyrån kanske faktiskt trodde att jag heter Borjesson, ibland tror jag det själv i datorvärlden. Hoppas vi får biljetter i alla fall, är ändå glad att jag slipper stå vid gaten och inte släppas igenom!

Har just insett att jag inte kan lyssna i mina nya hörlurar på musik samtidigt som mannen min har TVn på i sina lurar – det krockar. Blir bara brus i ena paret lurar. Fungerar kanske om jag flyttar ut allt i köket? Fast då blir jag ju av med sällskapet. Tekniska relationsproblem. Tyvärr glappar proppen i datorn …

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i kontakt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Längesedan

  1. God fortsättning på julen! Tänk vad två små prickar kan ställa till det!
    Synd att du slutat med dina krönikor men du kan ju skriva i bloggen på samma sätt så får man sitt till livs i alla fall! 🙂 Kram!

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack Skrivmoster, du trogna läsare! Prickarna ordnar sig nog, det handlar väl mest om att jag inte ska bry mig om att låta det ta min energi – och nu ska jag försöka komma igång igen med bloggen. Hoppas du har det skönt i snön (inte bokstavligt) – och skriver, du med! Kram

  2. Svenarne Jansson skriver:

    Hörlurar är Härligt! Fullt ös – eller stillsamt svagt – man väljer själv. Och kan koppla bort omvärlden, utan att någon tar illa upp.
    Tror att du gör rätt om du satsar på din blogg – den är din och står för dig och din värld.
    Se den som en plattform för dina samlade uttryck – som växer med tid. Viktigt – eller?
    Marknadsför via facebook. Min 1av3-sida är numera en kopia av min blogg.
    Och så får det bli, tillsvidare…
    Ha det gott under all snö! /sa

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack för ditt läsande och din kommentar – båda gläder mig! Bloggen får det bli, krönikan föll jag smickrad för – men den tappade fart med Jennies försvinnande och min novemberleda. Bloggen får försöka vara jag i fortsättningen, oavsett hur viktigt jag eller någon annan finner den. Kram på dig.

  3. A-Lott skriver:

    Hör att du mår bra och det gläder mig. Hörlurar…ja det är bra det. Hade det en gång i tiden när jag spelade, rättare höll på att lära mig, spela orgel. Sen försvann de och så blev det tyst. På orgeln 😀

    Att du koncentrerar dig på din blogg tycker jag är bra. Krönikor i alla ära men det blir inte så där spontant ur själen, liksom. De som gillar det du skriver följer dig, och jag är en av dem.
    Kunde jag och så skulle jag starta en men jag vet inte hur man gör och jag vet inte om jag är tillräckligt nitisk att fullfölja en sådan. Är lite för spretig av mig;-)

    Hör av dig när du nalkas de nordvästliga breddgraderna. Kram
    (När bär det av till värmen?)

    • beskrivarblogg skriver:

      Vet inte när vi kommer – sommardäck fortfarande plus diverse läkarbesök och provtagningar som nog fördröjer oss – men hör av oss när vi kommer! Värmen blir det inte förrän i mars – om det blir ö h t – hoppas att det blir då! Krönikan sög musten ur mig – varför begriper jag inte riktigt, handlar nog om min självkänsla och ambitioner som lägger sig i vägen … Blogg är lätt att göra – hjälper dig om du vill! Kram vännen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s