Försvunnet, återfunnet

Har tappat bort katten. Veterligt kan hon inte öppna ytterdörren själv, veterligt har jag inte gjort det. Har öppnat alla stängda dörrar inomhus, ingen katt. Inte under överkastet i sonens säng, inte i min säng. Var? Hon gömmer sig med flit tror jag, ligger någonstans och flinar åt mina lockrop. Hon ska få flina i fred.

Hittar ingen katt, ingen tesil (fast jag vet att jag har en), men väl ett försvunnet litermått på golvet i sonens rum. Det är inte jag som ställt det där. Nu har jag två.

Jag har hittat en sovande katt också. Hon ligger på stolen mitt emot min, under bordet, och bryr sig inte det minsta om att jag ropat på henne.

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Fynd och märktes , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Försvunnet, återfunnet

  1. Det verkar som om nån skojar med dig … eller vad det är, Minsann är som katter är, självständig och bestämmer vad som passar henne. Min bror ”försvann” också en gång så liten han var och mamma blev tvungen att gå och lägga sig på sängen för det blev så jobbigt och oroligt. Där satt han på pottan bakom sovrumsdörren och sov!
    Ha en fin fortsättning på dagen! Kram!

    Gilla

  2. EvaU skriver:

    Phu! De är specialister på att hitta ställen som inte finns. Skulle inte bli förvånad om det är kissen som norpat tesilen också, kolla under mattan. Juste av henne att lämna ett litermått i byte. Katternas vägar och tankar är outgrundliga. Man kan försöka muta med skinka för att få information. Säg till om det lyckas, jag har inte lyckats hittills.

    Gilla

  3. Yheela skriver:

    Katter gör som de vill, det är därför jag älskar dem så. 🙂

    Gilla

  4. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Fniss…….

    Gilla

Lämna ett svar till beskrivarblogg Avbryt svar