Lean sjukvård

Jag och mannen min diskuterade sjukvården igår – innan jag läst artikeln i DN av Maciej Zaremba. När jag läst den blev jag ännu argare. Mängder av fakta som jag inte kände till, konkreta exempel på vad ”lean production” innebär inom sjukvården, exempel på hur ett 80-tal olika läkare ”vårdat” samma patient – som mycket riktigt dog, om av sk vård eller sjukdom som primär orsak är inte lätt att fastlägga.

Mannen min har flera sjukdomar som alla kräver kunniga läkare. Han har en husläkare någonstans i periferin. Denne husläkare skrev för länge sedan ut Waran som en nödvändig och kanske livräddande medicin. Blodförtunnande, ska förhindra stroke och underlätta för ett hjärta med flimmer, prover togs varannan vecka för att fastställa att medicinen fungerade som den skulle. Krångligt och tjatigt, men det ska ju vara bra, så …

Nu har han en ny och förhoppningsvis duktig läkare för sin kroniska leukemi. I samband med att hans blodvärden drastiskt försämrats säger läkare 1 ”jaså, går du på Waran?” (vi förmodar att hon då läst medicinlistan som varit med vid varje besök) och skickar honom till läkare 2, som tar bort Waran. Med omedelbar verkan. Nödvändigare än så var tydligen inte den medicinen – eller så handlar det om ett val mellan pest och kolera. Vi vet inte – tror oss ha läst oss till att Waran inte är lämplig för den som har leukemi. Det borde läkarna ha vetat redan från första början, leukemin har funnits med i bilden länge. Och mannen min borde fått den informationen, åtminstone.

Husläkaren som skrev ut medicinen från början vet antagligen ingenting om detta, mannen min har inte haft anledning att besöka honom och sjukhuset informerar inte. För tillfället ”låtsas” dessutom aktiva läkare att det hjärtflimmer mannen min också medicinerar för, liksom aortabråcket som bara ligger där och tycks stillsamt, inte finns.

Som Zaremba skrev, ”en läkare för blemman bakom örat, en läkare för ryggen och en för hostan” eller hur det nu var – kontentan för min del är att ingen har någon helhetsbild av människan och hans sjukdomar. Ingen kollar att inte en medicin krockar med en annan. Ingen bryr sig om att man som patient är helt utlämnad åt det man tvingas tro är expertkunskap och vård. Vård blir närmast ett fult ord för många sjuka.

Jag och mannen min är tacksamma och glada för att han alls får behandling för sin leukemi. Han är så pass gammal att han nog skulle kunna ha fallit för ett osynligt åldersstreck. Med fullt tillämpad ”lean production” finns säkert ett sådant, även om det är politiskt onämnbart.

Hur gick det till när politiker fick ta över ansvaret för sjukvård, skola och åldringsvård? Hur kan vi påverka till en förändring? Ansvariga politiker, åtminstone i Stockholm, tycks enbart ruska på axlarna och strunta i de fakta som meddelas via pressen. Kommer Zarembas artikel att få fart på debatten – eller blir det som hittills, ett bloss som slocknar när nästa katastrof (svenska mått) av slaget ”självmordsbombare fick 54 000 kr av CSN efter sin död” hamnar på löpsedlarna?

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i frisk eller? och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Lean sjukvård

  1. A-Lott skriver:

    Nu är hon på hugget 😉 Det är nästan så jag anar att hyllremsorna krullar sig.

    Du har en enastående formulering och det du skriver är bara såååå sant. Men det här problemet är som att slå huvudet blodigt. Patienten kommer inte i första hand. Däremot så har förmodligen varenda instans man möter en prioriteringslista där vederbörande prickar av vartefter det går att avfärda patienterna. En lista där det går att vinna poäng till berörd vårdenhet. Låt oss säga att den högsta poängen är när patienten är inom väggarna i en kvart – nästa en halvtimme och så vidare i en sjunkande grad.
    Sen, förstår du Margareta så redovisas poängsummorna för ekonomiavdelningen på stället. Sen, förstår du så har de utvärdering och studiedagar för att få accordet att bli ännu bättre.

    ”Tjo, ha, så var den tanten fixad på fem minuter. Nu ligger jag på pluspoäng före doktor Andersson, den dumme fan, som tar upp alldeles för mkt tid med patienterna.”

    Det finns ju faktiskt pärlor och vi vet att många läkare tar sig tid. Men som sagt, de sitter i en besvärig potta.
    Nu har jag svamlat men vi är inne på precis samma linje!
    Kram

  2. Jennie ♥ skriver:

    Dessutom har en ganska akut brist på medicin öht börjat sprida sig. USA först ut ( som alltid) för där lagrar de medicin i bla Irak för att kunna ge soldaterna. medan befolkningen blir utan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s