Telefonnummer kommer PO Enquist ihåg när han sitter och super i Paris. Sjön 3 (kanske annat, jag glömmer fortare än han). Han skriver inte, men något måste han hitta på, bara för att ändå skriva någonting.
Vilka kommer jag ihåg? Det vi hade hemma, 50761, och mormors 50759, och svärmors i Stockholm 615665, och det första gemensamma med fd mannen 60 63 51, det senare i Sundbyberg 295135. Arla 226060.
Det är de gamla, de som leder in på tankar om det som var en gång. Som för PO ovan.
Av någon anledning återvänder jag om och om igen till hans bok ”Ett annat liv” och tittar på honom på framsidan. Han är vacker, och har säkert som alla vi som blivit gamla, varit vackrare. Hans händer är inte författarhänder, de är grovarbetarhänder, kraftfulla. Skogshuggarnävar kallar han dem själv. Hans ögon ser på betraktaren, ser ut som om de vet något den som ser honom inte vet. Jag undrar vad han gör idag, om han skriver. Om han super.
Det här är den enda av hans böcker som jag läst och läst om. Jag vet inte ens om jag vill säga att jag gillar den. Men varje gång jag läser den hittar jag något som pratar med mig. Fortfarande har jag inte hittat tillbaka till det jag hävdar är ett citat ur den här boken ”En dag ska vi alla dö, men alla andra dagar ska vi leva”.
Kanske är det de orden jag letar efter.
Det som blir tydligare för mig när jag läser om är att det är hans kamp mot sin alkoholism som jag känner igen. Eller hans vånda över huvud taget inför livet och att leva. Den sorg han gör sina närmaste, den obegriplighet han finner hos sin mamma och pappan som dog när han var sex månader, allt det som inte låter sig förstås av det liv han lever – och de liv vi andra lever. Det känner jag igen.
När jag åter läst färdigt inser jag att citatet inte är ett citat ur boken. Kanske från ett sommarpratarprogram? Bra är det i alla fall!
beskrivarblogg 
Vad duktig du är. Så många telefonnummer kommer inte jag ihåg. Däremot har jag skrivit upp dem i en bok som ett kul minne. IIbland tvekar jag på vårt nuvarande telefonnummer. Skyller på att jag så sällan ringer hem och alltid svarar med mitt namn. Förr svarade jag alltid med numret.
Hoppas att det går bra med ditt skrivande.
Kram
GillaGilla
Jag googlade på POs citat och det verkar vara från ett Sommarprogram. Mycket bra är det. Jag tyckte mycket om boken du skriver om, den enda jag läst av honom.
GillaGilla
Ja. Så är det! Kram, jag fick din bok idag och läser med glädje i morgon!
GillaGilla
Jag har haft blogg på wordpress i drygt ett år, nu öppnade jag en till blogg men vill inte att de ska kopplas ihop med varandra, vet du hur jag ska göra? När jag ändrar mitt namn ”Babs” i den nya bloggen så ändras det även i den gamla, jag vill ha två olika namn när jag bloggar.
Tacksam för svar!
GillaGilla
Hej Babs – tyvärr vet jag inte hur man fixar det du vill, jag har bara en blogg här. Skicka frågan vidare till WordPress – någon där måste kunna ge dig ett besked – ha det gott! Margareta
GillaGilla
Jag är en levande telefonkatalaog … födelsedagslista och tidigare bilnummervetare! Fråga S för hon vet verkar de tänka. Jo då, jag minns en hel del än!
Citatet är underbart! Det har jag lagt på minnet … kommer nog sen tidigare ur din blogg kanske. Jag tror det – men jag vet inte!
Kram och ha det så gott! Jag har inte tiden för mig numera … det är uppbrott som gäller och allt som det medför.
GillaGilla
Citatet kommer nog från Enquists sommarprat för något/några år sedan – i boken finns det inte… Och det är bra. Kram på dig
GillaGilla
50761 Ett av de fa telnr. jag minns.Tog mig tillbaka,till Avesta o alla samtal med Kicki,vi pratades vid varje dag.Det sitter fast,glada minnen.Kram Lena.
GillaGilla
Härligt Lena! Telefonnummer tar en tillbaka till förr, på gott och mindre gott … Hoppas du har det bra – kram på dig/Margareta
GillaGilla