Sover dåligt, har ont i kroppen, främst höfterna. Sitter antagligen för mycket stilla vid datorn. Vädret idag får inte ut mig mera än nödvändigt med hunden. Fortfarande står i köksfönstret det som skulle blivit en fin amaryllis till jul – den har något i toppen, men jag kan inte med bästa vilja i världen kalla det blomma. Och det kommer något nytt, mindre vid sidan av, vad? Snart åker den ut, hur jag än ogillar att slänga blomster som antyder att de har liv i sig.
Mannen min skållar havregryn att blanda i matbrödsdegen. Minsann är ute en stund när Louie (hund) är inne, och tvärtom.
Jag noterar hur jag lätt irriterar mig på det mesta, från hur mycket havregryn som ska i degen (vill inte ha stekt gröt!) till att jag ”inte har någonting att läsa”. Grinig är jag. Längesedan jag hade roligt känns det som. I morgon skjutsar mannen min in mig till bibliotek och affär – roligt? Miljöombyte i alla fall för en stund. Och sedan åker han och Louie hem till stan. Roligt? Nej, men jag behöver inte försöka höra om hunden absolut vill ut tidigt om morgonen, eller om han låter som om han kan vänta en liten stund till när jag just håller på att somna om.
Ack, vilket gruvligt liv jag har. Internetuppkopplingen fungerar dessutom till och från. Facebook får därmed vila idag, eller så är det jag som tar igen mig en vända.
Ha en lugn dag och vila dig från det som irriterar och känns besvärligt! Du får se det som att det är ”en sån dag” och den går förbi och glöms. Varm kram!
Tack för din varma kram, Signhild, den behövs och den gör gott!
Nu är det kväller och jag skrattar så nästan tårarnaa trillar… hhahahahihiihi…
😉
Härligt att jag (?) får dig att skratta – det får nästan mig att skratta. Var det amaryllisen? Eller den stekta gröten? Kram på dig du förvärvsarbetande kvinna!