Rossi

Tidig kväll, fortfarande sol, fortfarande vind. Vad ska jag göra innan jag kan gå och lägga mig och hoppas somna. Och sova större delen av natten, utan att få alltför svarta tankar eller ont i kroppen. Har ingenting som pockar på att läsas. Längtar till vatten, stort vatten, saltsjön, hav. Ån bredvid huset med sitt lilla vattenfall är inte vatten nog.

Har just pratat med sonen som är lycklig över sin lilla nya valp. Efter mycket tänkande i familjen har de enats om namnet Rossi (fotbollsspelare, motorcyklist, rött på italienska) – Rossi är en wachtel, ljusbeige och vit, ser nästan lite ut som en golden. Sonen sov i natt på soffan i nedervåningen med Rossi nära, och väcktes av bett i örat vid 3-tiden, och igen vid 5. Ungefär som att ha en ny liten baby i huset, även om så små människobarn oftast inte bits. Så småningom får vi lära Minsann och Rossi att umgås.

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s