Ödmjukande – humbling
(Förödmjukande – humiliating)
Glädjen i att ge
Tigga, sårbarhet, ge upp sitt ego
Den helige Franciskus
Leva utan pengar
Jag tittade på SVTplay igår (hallå Radiotjänst!) och en dokumentär ”Att leva ett enkelt liv”. En brittisk kyrkoherde, fd reklamman, gör sitt bästa som tiggare i dagens England. Vandrar genom vackra landskap på väg till en man som han hoppas ska ge honom någon sorts visdom. Här mötte jag för första gången det svenska ordet ”ödmjukande” i den översatta texten. Kyrkoherden upplevde att det var ”ödmjukande” att tigga mat och tågbiljetter (inte pengar, han skulle ju leva utan).
Programmet fyller mig med motstridiga känslor. Den här mannen knallar omkring med TV-kamera efter sig, och folk ger honom hamburgare och bananer och ost. Bröd utan vete, han är veteallergiker. Givarna är lika lyckliga som mottagaren. Det är kanske det starkaste intrycket efter att ha sett två program i serien. ”Det är saligt att giva” tror jag mig veta att någon sagt. Om kyrkoherden upplevde att det var förödmjukande att tigga eller enbart ödmjukande vet jag inte.
Mitt svåraste: ödmjukhet och att be om hjälp………..
B/
GillaGilla
Förmodligen genetiskt! Kram
GillaGilla