Städtant

Ladugården (numera vedupplag och plats för gamla udda stolar och allsköns verktyg, mm) – har städats, magasinet likaså. Tvättstugan är dammsugen och har fått ren trasmatta. Jag är nyduschad och håret är rentvättat efter allt dammande. Diverse skräp kördes redan i lördags till sopstationen. Nyss for en bil förbi, vände och for tillbaka. Dagen är varm, vinden inte värre än att parasollet kan vara uppe, livet är gott. Mannen har bakat världens godaste bullar. Och jag har hittat svärmors gamla kryddhylla med glaslådor som jag ska ta med mig hem och måla fin. Hittade dessutom en parasollfot som inte behövs här, så nu är det bara parasollet som fattas till min altan.

Sparrisen som flyttats till nya växtplatser ser ut att trivas nu när den fått lite sand ovanpå jorden, flera knoppar sträcker sig uppåt. De röda vinbären börjar rodna men är inte plockfärdiga, de svarta dröjer lite. Om det blir några hallon är svårt att uttala sig om, den sk häcken är alltför vildvuxen för att det riktigt ska gå att se. Och björnbären längst bak vill jag inte närma mig utan rejäla kläder på (sitter just nu i enbart en gammal skön linneklänning) – rankorna anfaller om du kommer nära. Flädersaften vi gjorde förra veckan är ljuvligt god, det mesta förvaras i frysen men en burk för omedelbart bruk finns i kylen.

Den gamla jasminbusken har börjat blomma, till hösten får den klippas ner. Just nu har den ingen form alls, spretar åt alla håll. Ungefär som den gamla stora busken med vita doftande rosor, den behöver också friseras. Den nyanlagda sk gräsmattan ser rolig ut med tofsar av svinmålla här och där, grön är den i alla fall av alla skaften som står kvar efter klippningen. Förhoppningsvis gror klövergräsfröna därunder, men det är lite för torrt efter de senaste dagarnas sol. Regnet lär ska komma i morgon, så det ordnar sig nog. Vi hade tänkt åka till auktionsinlämningen i Broarna med diverse inte längre nödvändiga bra-att-ha-pinaler, men vi får se hur det blir med det.

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Städtant

  1. A-Lott skriver:

    Här prudlar det av livskraft i texten. Nyöppnade ögon som fröjdas. Å, vad jag är glad för din skull Margareta! 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s