Min bild av mig

I större delen av mitt liv har jag letat efter något, utan att kunna säga vad det var. Ungefär lika smart som den som letar efter en borttappad nyckel under gatlampan, eftersom det är ljust där. Det var inte där nyckeln försvann. Många är de kloka personer som sagt ”du är redan allt du ska vara, har redan allt du behöver” – och jag har aldrig trott på dem. Jag fortsatte att leta, i USA och i Frankrike, världen över, tills jag mer eller mindre slutade arbeta som konsult i mitt eget företag och började leva tillsammans med mannen min. Jag hade hittat ”något”, det var honom jag ville ha och huset vi köpte var ”min plats på jorden”.

Ett par år senare började jag spela på nätcasinon och ännu några år senare gick allt åt helvete. Jag hann överlåta min andel i huset till mannen min, som slutade vara min när allt brakade samman. Mitt företag gick i konkurs, jag fick betalningsanmärkningar och indrivning hos Kronofogen – allt det där har jag fortfarande. Kommer att ha tills jag dör.

Varför lät jag mig inte vara lycklig? Vad fick mig att riskera och småningom förlora det jag tyckte var mitt liv och min lycka? Var jag inte värd det? Vilka inre övertygelser fick mig att bete mig så bisarrt och absolut idiotiskt som att spela och låna pengar för att spela och förlora allt. Hur ser min bild av mig själv ut? Vad fick mig att fatta upprepade, många gånger upprepade, felaktiga och skadliga beslut? Måste jag begripa varför, för att inte göra om samma saker?

Jag började tänka på allt det här igen i kväll, när jag laddat ner Tony Robbins´ gratisbok ”The Giant within”. Den handlar om hur du gör styrkraften i ditt liv till din, hur du medvetet och fokuserat fattar beslut som gagnar dig. Inte gör tvärtom. Ingenting är egentligen nyheter, men han betonar hur det inte räcker med att ”veta”. Man måste ”göra” också. Hela tiden, varje dag, varje ögonblick. För ögonblicket har jag fattat beslutet att gå och lägga mig och försöka somna, och sova till i morgon bitti.

Här hittar du  boken

http://www.tonyrobbins.com/ebook

jag är dålig på att lägga in länkar, det är av mina bilder av mig… Men när jag ser inlägget färdigt är länken där!

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Min bild av mig

  1. Svenarne Janssson skriver:

    Hörru! Så lätt blir du inte av med mig! Du skissar liv, mer innehållsrikt och levande än de flesta haft. Vilken skatt att berätta om, vända på, hata och älska. Varför gör du inte det? Stora svep – små tillfällen – guldkorn och katastrofer. Här är din källa – berätta, jag vet att du kan!
    Och om du vill att jag ska hålla truten – så låt mig veta. Om inte väntar jag – otåligt!
    Kram / Sa

    • beskrivarblogg skriver:

      Kära vän – inte vill jag att du håller truten! Men vänta får du nog. Jag tappar sugen, släpper sugen eller vad det kan heta. Katastroferna övermannar mig. Men jag jobbar på ändå, och behöver dina ord och kommentarer. Därav TACK med stora bokstäver/kram Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s