Det tycks bli brunare…

Nolltolerans mot Sverigedemokrater. På Facebook har SD debatterats de senaste dagarna, aktuella genom sina sk landsdagar i helgen, och TVs/pressens uppmärksamhet. I sociala media har diskuterats hur man bäst hanterar de här partitillhörarna och deras sympatisörer – tiga ihjäl dem fungerar uppenbarligen inte. För ögonblicket är vi några i min vänkrets på Facebook som har tagit tydligt avstånd från SD, som står för att vi uppfattar partiföreträdarna och alla som dit hör som fascister/nazister/rasister, möjligen i något varierande grad. Definitivt en skrämmande retur till ett brunt parti, med uttalanden som jag vägrar upprepa.

SD-sympatisörer i vänkretsen känner sig förföljda och uppnår nära nog martyrstatus av ogillandet, och av att tas bort från vänlistor. Jag har gjort som en god vän, inte tagit bort flera än en som jag vet kommer att rösta på SD i höst. Övriga ids jag inte kolla upp, men jag kommer inte heller att kommentera inlägg från de jag uppfattar som Åkesson-anhängare, eller ”gilla” något de skriver.

Så här skrev Anders Nyman, jag kopierade och lade in det som egen status med hans välsignelse:

”Det pratas mycket om ”vänner på Facebook med SD-sympatier” i mitt flöde just nu. Ett par av de jag är bekant med har öppet visat sin tillhörighet och det har väckt en del starka reaktioner. Därför vill jag deklarera min egen personliga uppfattning i frågan.

1) Jag är INTE SD-sympatisör och kommer aldrig att bli. Partiet har en ideologi som är mig helt främmande och dessutom ett uppträdande som gör att de inte hör hemma inom svensk politik överhuvudtaget.

2) Man kan inte motivera sina SD-sympatier med partiets ”fantastiska kulturpolitik” eller dylikt och helt låtsas som att hat- och rasfrågorna inte finns där. Man ställer sig bakom hela paketet, så enkelt är det.

3) Personer jag känner som sympatiserar med SD kommer jag INTE att ta bort som vänner så länge de inte fyller min tråd med propaganda. Dock bör de veta om att de genom sina sympatier för SD förlorat en hel del respekt hos mig eftersom jag menar att en person med sunt förnuft, öppna ögon och en normal dos empati omöjligen kan sympatisera med SD.

Man kan ha åsikter om svensk invandrarpolitik och hur den bedrivs, det har jag själv i viss mån. Men att välja SD är en markering om att man även välkomnar hatet, elitismen och rasjakten, frågor som hör hemma på 1930-talet. Det är en framtid som jag inte vill leva i eller se mina barn växa upp i. Vi har redan gjort den här resan EN gång tidigare i historien, och den gången gick det inte vidare bra.

Personer som känner sig träffade av detta får gärna ta bort mig som vän om de känner sig kränkta eller om de inte kan leva med det förlorade anseendet som deras politiska tillhörighet orsakar.”

Ovanstående är tankar som jag delar fullt ut. Nu behöver vi andra göra oss hörda, stå för våra åsikter och tala om vilket land vi vill ha i framtiden. Jag vill inte uppleva SD i någon regeringsställning! (och numera, någon timme senare, är två ”vänner” borttagna ur min lista på FB).

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Det tycks bli brunare…

  1. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Heja Anders Nyman! Väl talat!
    Och vet du, syster, jag är glad att jag inte är med i FB även om jag därigenom missar att jag ev har personer i min vänkrets som sympatiserar med SD. Jag tror mig veta om de närmare vänner jag har att de är långt långt ifrån fascism, rasism och annat otyg. (fast, vad vet man egentligen…)
    Lev nu väl och försök att bara ”carpa”! (just det, nytt modeord, vad kan det månne betyda, frågar man en gammal latinare).
    Kramar från mig 🙂

    • beskrivarblogg skriver:

      Carpa = carpe diem, fånga dagen… kram kära syster, jag tar en dag i taget, just nu har mannen min gjort frukost och eldat så det är varmt och gott i köket¸ och datorn fungerar trots skrämselhicka igår när Minsann välte vinglaset över den Hårtork och fläkt fick igång den men den är lite konstig… Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s