Här igen

Lyssnar till musik som jag inte begriper, säkert modern och tidsenlig, men inte min. Nu har jag bestämt mig för att lyssna för att se om det händer något, i mig.

Det är blött ute, stallkatten gick förbi nyss och Minsann såg hen, och stannar därmed inne. Igår kom jag på att det kunde vara skönt med handledsvärmare, så nu är mina händer vackra på tangentbordet. Svarta med silverpärlor i vackert mönster, köpta för några år sedan och bortglömda. Trots att jag glömt, vet jag var jag ska leta. Hittar det mesta, men ingen adventsstjärna, den har jag nog slängt. Den var slängfärdig redan förra säsongen.

Läste Thomas Bernhard igår kväll igen, jag blir alldeles andfådd av att läsa hans monolog med Gambetti, den innehåller allt, historia, politik, arkitektur, konst, musik, och Wolfenegg, den stenborg i österrikiska berg som han härstammar från, hans avskyvärda systrar och hans döda bror och dito föräldrar. Som han nu måste tillbaka och begrava fast han svurit på att inte återvända på åtminstone ett år. Och vinflaskkorkfabrikanten som just gift sig med en av systrarna. Och den döde farbror Georg som flyttade till Rivieran, detta syndens näste, och testamenterade sin förmögenhet till sin betjänt. Vilken bok, tror inte den är möjlig att sträckläsa, även om lusten att göra just det nog är det som gör mig andfådd.

Wolf Hall däremot ser säkert imponerande ut (beträffande mina läsvanor) där den tjock ligger på köksbordet. Kanske tar jag några sidor idag igen, kanske inte. Den kommer inte att bli den första bok jag kastar mig över under dagen. Jag tar en sväng över bokhyllorna och hittar kanske någon som jag kan läsa om, ”Igelkottens elegans” av Muriel Barbery t ex tyckte jag om första gången, och den håller nog för omläsning.

Den musik jag hade i öronen gjorde ingenting med mig, nu är det Dylan i stället. Bättre. Eller Ulf Lundell ”Vi är inte arbetslösa” ur Trunk. Cohen´s Halleluja fyller mig med frid, där annat gör mig stirrig.

Någonstans ifrån kommer dimman, den gömmer mig snart, mig och husen och gubbarna som gräver och jobbar, bygger och river ner. En dag att stanna inne, en dag att elda i vedspisen och kanske laga mat, kanske bara dega, inte baka.

Nu har jag höjt min surfmängd hos Telia, 10 GB à 399 per månad. Stor inte ut med ”surfa, men med lägre hastighet” – det gick inte att surfa alls! Om jag törs använda Spotify har jag inte testat ännu, den musik jag laddade över för off line-uppspelning häromdagen får räcka ett tag… Den blev dyr. Å andra sidan fick jag ju Spotify Premium gratis en månad. Vilken soppa detta är, och därtill totalt oöverskådlig, dessutom ska man begripa saker jag inte begriper för att inte stå där med skägget i brevlådan, som jag häromdagen. Isch.

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s