Vila

Ibland undrade hon hur hon tänkte. Om hon tänkte över huvud taget. Hon som vill åka ner till Spanien och kanske sätta igång med ett fungerande, bra äldreboende där. Hon vet inget om Spanien, har varit där som turist förstås, men annars vet hon bara att det är varmare där än i Sverige. Att det åtminstone låter som om man har roligare som gammal där, än här. Och så vet hon att hon inte tycker om kyla och vinter längre, om hon någonsin gjort det. Maten kanske är billigare också? Skattar man i Sverige? Hur fungerar byråkratin om man vill tjäna pengar utöver sin pension? Är det OK att sitta i Spanien och skriva, ge ut boken/böckerna i Sverige?

Thomas Sjödin vinterpratar i radion bland annat om kärlek och långvariga relationer. ”Vägra backa in i tystnad, tystnad kan vara vilsamt, tigandet är det aldrig.” Han är klok. ”Säg som det är, vägra medvetet att stänga om dig.” Värnlöshet, idag är det värnlösa barns dag, de som förr var menlösa. Gör dig värnlös, lev öppen för det livet vill med dig. Fråga inte vad du vill med livet.

Vill hennes liv att hon ska leva en tid i ett annat land? Vad håller henne kvar här ”hemma”? Mannen och katten. Barn och barnbarn kanske hon skulle träffa oftare om hon kan locka dem med Spanien. Syrrorna och bästa vännen är flyttbara de med.

I ett främmande land skulle hon definitivt vara värnlös. Ingenting skulle vara vant och igenkännligt, hon skulle inte ens ha ett språk som fungerade mer än hjälpligt. Hon skulle få ge upp, och kanske skulle det under som Thomas Sjödin talar om då inträffa, när hon släpper taget. Kanske skulle hon i en främmande miljö kunna låta sig vila på det sätt som han talar om, hitta den där vilan som inte är sista andetaget före den totala utmattningen. Re-kreation, återskapande, vila som ger utrymme för skapande och kreativitet och kärlek. Vila som är en gåva inte bara till en själv utan också till de människor som är nära.

Vila som handlar om att sluta försöka, att släppa taget. Det är ord som pratar med henne, tankar hon känner igen. Hennes liv numera är mera fyllt av vila än förr, kroppen är tröttare, kraven är färre, hon har inte så mycket som längre måste göras, som måste bli färdigt. För färdig blir ju ändå ingen aldrig, de flesta sysslor som ska göras kommer att behöva göras igen, nästa vecka eller nästa dag. Hela tiden.

Tvärstopp, som inför en judisk sabbat, är ingen dum idé även för den icke-troende. Ingen utfasning, ingen skymningsstund, bara stopp. En dead-line som kanske är någon annans, men som ger vila. Vila i det pågående livet, som ännu inte är färdigt, som inte blir färdigt förrän man dör. Om ens då.

Hennes drömmar om att leva annanstans, vara mera kreativ och skrivande i värnlösheten och vilan, är kanske en viktig del av det som är hennes pågående liv. Längtan och drömmar ger henne ord, fantasin får också sin näring, kanske kan hon släppa taget om jämförelsesjukan, sluta försöka. Ta reda på vad livet vill med henne.

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vila

  1. Vi lyssnade också på Thomas Sjödins utmärkta program i P1. Han är som alltid intressant att lyssna på. Dessutom fick vi glada skratt. Som tanten som simmade i bassängen och först inte vågade tilltala honom, fast hon inte visste vem han var. Tänk att lilla ordet OJ kan vara så viktigt. Jag önskar dig en fin nyår. Ska du fira i Sverige eller i Spanien? 🙂 Jag vill också mer och mer få bo i ett varmare land under ”vinterhalvåret”. Måste först hitta en vinstlott. Läste på text-Tv att en man hittade en sådan i en lövhög när han deltog i uppstädningen efter en storm i NY. Nu hade det gått ett år och han kunde lyfta ut den stora vinsten eftersom ingen saknat lotten. Vänta lite… det finns en rejäl hög med bruna löv utanför mitt fönster… hej så länge.

    • beskrivarblogg skriver:

      Ja du Bosse, nog måste det en vinstlott till – eller fantasi – nyårsfirandet går av stapeln här i Västmanland hos grannar på ”gärdet” – blir trevligt! Låt du lövhögen ligga där den ligger, och skriv, läs och ha det fint med de delar av familjen som du får behålla hemma! Kram och ett gott nytt år till er alla/Margareta

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s