Jag tömmer vedkorgen och vänder upp och ner på den. På den handtäljda hörnpinnen står ”Anna Johansson, Aspatorp”. Hon ägde en gång den här hemtillverkade spånkorgen som nu rymmer min ved i en liten stuga utanför Norrtälje. Själv bodde hon kanske i Västmanland, korgen är inköpt på auktion nära Norberg. Korgen hänger med, Anna själv är säkert sedan länge borta.

Igår, när jag åkt buss in till Norrtälje för att handla, hamnade jag förstås också på biblioteket. Väl därinne insåg jag att solglasögonen inte satt på näsan… Hade jag glömt dem när jag köpte vin? Det var enda affären jag varit inne i, ännu. Jag övervägde ett ögonblick att strunta i dem, det är ganska långt mellan Systemet och biblioteket och benen var trötta. Men nej, inte har jag råd att bara låta det vara – rask promenad tillbaka samma väg som jag nyss gått. In på Systemet, fram till ”min” kassa varm och säkert rödnäst.

”Hej igen, har du sett några kvarglömda solglasögon?” – ”Ja, de hänger där”, säger kassörskan med ett brett leende. Hon pekar på min tröjlinning, där jag prydligt och säkert hängt upp brillorna… Jag kan inte låta bli att brista ut i gapskratt åt mig själv, och får instämmande flin från resten av kön. Kul att man kan glädja sin omvärld ibland.

Vad har detta med Anna i Aspatorp att göra – inte mycket antagligen, mer än att det går utför med den här gumman också, Margareta. Jag har dock inte skrivit mitt namn på någon vedkorg. Än.

När jag läste Erikas Facebook-status där hon skrev om allt hon hunnit med idag, bl a tvätt – kom jag ihåg att jag också tvättat. Så då hängde jag tvätten. Nu är den torr efter ett par timmar i blåsten.

Glömsk och vimsig, två ord som beskriver mig just nu. Fast som tur är inte när jag redigerar eller korrekturläser – har just läst syrrans spännande uppsats om den turkiske konstnären Osman Hamdi Bey. Nu ska jag bara se hans konst också, om inte i Istanbul så i någon av Barbros böcker.

Med goda ögon kan man nog se att bilden visar baksidan (fråga mig inte varför) av en kungsängslilja, den enda som finns här hos mig. Det är vacker i sin ensamhet.