Jag tvättar min döde sons kläder. Kommer säkert att slänga en hel del av dem, men tvättar ändå. Och städar hans rum, bäddar den säng han aldrig mera ska sova i. Försöker sortera, som inför en flytt. Han har flyttat, han är ”inte fjärran, men bortom nära” just nu. Fortfarande ser jag honom, ännu hör jag honom.
Hans pappa är utmattad, han gör mig orolig, han tycker inte att han har grepp om någonting just nu. Jag försöker säga att vi har grepp om det nödvändiga för ögonblicket, försöker säga ”vila”. Så tvättar jag en maskin till. Nu ska jag sätta mig i solen en stund, kanske läsa, även om det just nu bara blir en halv sida i taget. Jag har just inte grepp om någonting jag heller. Och orden gömmer sig.
beskrivarblogg 
Jag beundrar dig som orkar göra det du gör. Samtidigt tror jag det är en del i sorgearbetet. Du gör nog helt rätt. Det gör så ont inom mig när jag läser och då tänker jag på er – och den smärta ni får utstå. Att ni tappat greppet är förståeligt för sorgen kan bedöva. Kära vän – och Mats pappa, ta hand om er och den sorg ni delar. Jag önskar er välsignelse och frid. Kram från Signhild
GillaGilla
Men du finner ju dina ord. Du klär din sorg i så fina ord. Kram på dig och var inte hård mot dig själv. Vila, kram
GillaGilla
Ja, precis, du finner dina ord! Du uttrycker det du känner och det du iakttar runt omkring dig. Det är det bästa du kan göra nu. Du beskriver de rationella känslor som också brukar infinna sig. Du gör det du brukar göra…annat behövs inte nu!
Kram, Gunilla
GillaGilla
Kära Margareta,. Din man som känner att han inte har grepp om någonting: Det är som det skall, tror jag. Jag känner fortfarande så efter nästan ett år efter vår familjs olycka. För min del greppar jag lite i taget och jag har bestämt mig för att det får ta den tid det tar.
Vi tömde Mys lägenhet i september men har fortfarande hennes prylar i flyttkartonger och hennes rum på ön har vi inte orkat ta tag i.
Det får vara som det är och det får bli som det blir.
Tänk på att du har rätt till ditt eget sätt att sörja och du behöver aldrig bete dig väluppfostrat. Skrik, banka, gråt och gå på när du behöver. Gör vad du vill!
Varma kramar
Sören
GillaGilla
Sören, min vän som vet. Varma kramar till dig och de dina – att sörja tar sin tid och det är nog bra…
GillaGilla
Berörs som alltid av din text ~ mer nu än innan.
Varmaste tankarna till dig.
GillaGilla
Tack Eva, du värmer mig/oss!
GillaGilla