In the eye of the beholder

OK, det är varmt. Punkt.

 

Om hon kunnat kliva ur sig själv och stått en bit ifrån bordet, skulle hon sett en gammal kvinna med håret hopsamlat i nacken med en blå påsklämma, glasögon på näsan och hörapparater i öronen. Möjligen skulle håret dölja apparaterna.

Hon skulle se de gamla händerna på datorns klaviatur, den urtvättade blårandiga tröjan hon har på sig. Och bekymmersrynkan som är mera framträdande än de övriga rynkorna i ansiktet. Mungiporna som drar lite neråt, när hon är koncentrerad, eller åtminstone ser ut som om hon är det.

Som betraktare kan hon fylla bilden av kvinnan med sina egna fantasier. ”Där sitter hon och skriver, det verkar gå fort och hon tycks ha mycket att säga. Undrar vad hon skriver om. Kanske berättar hon att hon sitter utanför ett hus som hon och hennes fd man byggde för femtio år sedan. Ett hus som sett tre pojkar bli män, som sett en av dem dö i en olycka nere på infarten. Ett hus som fortfarande är ett gott hus. Hon är tillbaka där som besökare.

Hon kanske förlorar sig i minnen av hur det var att vara ute på sjön, att segla med och utan barn, byta segel i för stark vind med hjälp av både händer och tänder för att hålla alla tampar, medan mannen försökte hålla båten i läge. Hon kanske minns hur det var att avse att hoppa i land för att förtöja, men missa och halka ner i vattnet en tidig vårsegling. Det var inte skönt. Hon saknar antagligen havet och vinden, öar utan andra båtar mitt i semestertid.

Nu seglar hon inte längre. Hon badar fortfarande, men numera i sjöar. Och hon rör sig obehindrat (nästan, lite stel verkar hon vara när hon reser sig ur stolen för att gå in i huset). Hon opererade visst höger höft i höstas. Nu hämtar hon en mugg kaffe och sätter sig igen vid datorn. ”

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till In the eye of the beholder

  1. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Heja, här går det undan! Tänk att du kan få ur dig så mycket bra trots att du säger dig inte vara i skrivarform!
    Kram i tropikvärmen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s