Annika Bengtsson skriver en bok som heter ”Sorgebägare” – en suverän titel. Ordet är så fullt av innehåll, sorg och kraft – för mig åtminstone, och förmodligen för Annika. Den boken vill jag läsa när den kommer i höst. En stark bok, tror jag, bra som Annikas övriga böcker. Kolla på ditt bibliotek, om de inte har hennes böcker be dem köpa in några eller alla. (Mellan raderna, Kråkprinsessan, Glömskelunden är några titlar, Grims förlag.)

På min blogg tar jag mig friheten att göra obehärskad reklam för böcker och författare jag gillar.

Min egen bok ropar på mig emellanåt, men nästan ohörbart. Jag tar ett tag, stryker rader och stycken, och lägger den åt sidan igen. Det går långsamt, men någon liten rörelse finns där. Liten.

Ungefär som livet i övrigt, det har gått i stå. Kanske är det något att vara tacksam för, ingen dramatik just nu. Mest småttiga bestyr, som att komma ihåg att köpa timjan och hundmat. Bestämma vad som ska ätas till middag. Överväga att ta på sig en tröja med långa ärmar, vinden är faktiskt sval. Vägrar säga kall. Än är det sommar. En väldigt särskild sommar.