Datorn i knät i hyfsat lä bakom en hög med grovsopor täckta av gamla takplåter och en hopfällbar sk gästsäng som ingen någonsin kunnat sova i. Högen väntar på bortforsling. Först ska alltihop nerför backen till infarten, sedan upp på ett släp (som måste lånas), och därefter till avfallshanteringen. Den nya anläggningen i relativ närhet till sommarhuset blir klar ”i höst”, vad nu det innebär.

Lä är just nu nyckelordet. Kraftig vind även idag, och i skuggan känns det fleecekyligt. I solen skönt.

Jag låter mig hela tiden störas av den skrynkliga kvinna som speglas i datorskärmen. Ansiktet är räfflat, har det blivit så de senaste månaderna? Hon har gått ner lite i vikt, förmodligen är det de kilona som låtit räfflorna bli så påtagliga. Det gäller att skriva så att skärmen fylls med ord. Då syns inte spegelbilden lika bra.

Ljudet av vinden är mäktigt, den viner mellan träden i skogen där huset ligger och jag sitter. Det enda som fattas mig (av natur-ligt slag) är havet. Jag får en skymt senare idag när jag hämtar grannfrun vid Sollenkroka brygga, även om havet där är tämjt och bebyggt med bryggor och annat. ”Alltid smakar det lite fågel”, ett mammauttryck som möjligen är begripligt även för andra än hennes döttrar.

Apropå skrynklor – såg en bild på Stellan Skarsgård i tidningen. Han såg väldigt slät ut i ansiktet – har han fixat det på amerikanskt vis? Eller handlar det om min rynkfixering?

Jag pratar i huvudet med sonen min. Talar om att hans dotter och fd hustru på måndag ska välja ut en fin gravplats och titta på gravsten. Snart kan vi få göra det sista för dig, sätta ner din aska i jorden. För ögonblicket finns du bland många andra på Råcksta krematorium. Känns bättre att ändå ha dig i Sundbyberg, nära Lötsjön och nära allt du växte upp med. Härute på landet hade varit ett alternativ, men väl långt för din dotter att komma och prata med dig. Nu kan hon göra det så länge hon själv bor nära. Det är så hon vill ha det.

Du kanske inte vet att du och jag pratar med varandra, varje dag. Mera än vi gjorde när du kunde svara. Det är enklare nu, jag står för hela konversationen. Du kan varken protestera eller hålla med. Inte blir du heller irriterad eller tycker att jag är tjatig, eller att jag inte borde lägga mig i hur du lever ditt liv. Du lever det inte längre. Och morsors tjat har aldrig hjälpt någon att ändra någonting. Tror jag. Tror också att du vet (hur det nu går till) att jag och vi alla älskar dig och saknar dig. Du visste det när du levde.

Just nu hörs en skogsduva mycket nära. Högt och tydligt. Kanske är det du som talar om att du hör mig. Jag är fri att tro vad jag vill. De senaste dagarna har du varit här på många olika sätt. För mig är det inte det minsta orimligt att du återkommer som (manlig) duva, även om du själv antagligen skulle skratta åt mina tankar.  Naturen med allt dess innehåll var viktigt i ditt liv.

Nu har du fått mina tårar att rinna. Din yngste bror (45 år ung) undrar om vi ska åka till affären, han vill köpa Fantomen… Vi ska inte åka till affären idag, han får vänta med läsningen. Eftersom han har med sig ett 20-tal böcker (och här finns flera bokhyllor fulla) lär han inte sakna läsning. Äldste sonen jobbar någonstans, kram på er alla mina söner.

 

 

 

 

 

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till

  1. A-Lott skriver:

    Jag vill torka dina tårar men förlitar mig på att vinden över din kind ska göra det.
    Mina tankar har du och min varma kram.
    🙂

    • beskrivarblogg skriver:

      Tack Anna-Charlotte – för dina tankar och för din tro på vinden – den, och en sväng i svampskogen (tillräckligt för lite kantaeller) hjälpte i ögonblicket. En varm kram till dig och till din rökluktande man, hoppas han tar igen sig nu. Margareta

      • A-Lott skriver:

        Hahahaha… ja, nog har det luktat rök. Värst i bilen men min son satte in någon form av ozon-apparatkoves och fick ur det värsta åt honom. Vi var upp till Höga Kusten i helgen och ja, nu är näsorna iaf rensade.
        Å, vad roligt… plocka kantareller. När gjorde jag det sist? Har glömt:(
        Men lingonen köper jag av en gubbe som säljer borta vid affären. Står där varje år och det är ju tur det för lingon… det plockar jag INTE! Snart är det tid för dem juhuuuu…

        Annars är det lugnt här. Till helgen är det Labyrintspel på Anundshög. Ska vara med för första ggn. Behöver lite inspiration till min vikingasaga.

        Kraaaaaaaaaaaaaaaaaaaaam

      • beskrivarblogg skriver:

        Kraaaam till dig med min vän som kan ett ord som (apparat)koves – koves är ett favoritord! Ha det gott med väldoftande karl och bil och rena näsor och vikingar/Margareta

  2. Eva skriver:

    Läser och känner med.
    Läser och ler.
    Läser och håller med. (Skogsduvan)
    Läser och gråter. Läser och ler igen.
    Har tänkt på dig så mycket.
    Tänker nog lite varje dag.
    Ber ibland, om tröst för dig, och styrka, och ljus.
    Kram till dig ❤️

  3. Jag läste igår att Helena Bergström var stolt och glad över skrynklor och att hon var femtio år gammal. Tror du hon säger samma sak vid en intervju om tjugofem år? Kram Bosse

    • beskrivarblogg skriver:

      Om 25 år är jag nästan 100 – och struntar förmodligen i vad hon säger, om hon intervjuas… 50 år är ju ingen ålder alls, minns inte om jag var skrynklig redan då – är du? Kram på dig/M

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s