Läser i Brain Picking´s Weekly att författare skriver mera och bättre (kanske) om de har lite rutiner i samband med skrivandet. Bestämda tider för skrivstart, skrivtid, plats och relativ ostördhet tycks vara det som gör susen. Varifrån kommer för övrigt ett uttryck som ”gör susen”?
Jag vet bara att jag inte skriver särdeles mycket eller ofta just nu, bra ska vi bara inte tala om. Syrran tycker med all rätt att det är glest på bloggen.
Jag går vilse i svampskogen i stället, det tar några timmar. Och jag dammsuger hund och hus, funderar på middagsmat, lagar middagsmat, far hem till mitt någon dag i veckan och tillbaka till huset på landet där fd make, hund och katt finns. Jag är överallt och ingenstans. Emellanåt tappar jag all energi, vaknar vid halv 4-tiden på morgonen och kan inte somna om förrän fram emot 8. Sover tungt och drömmer konstigt. Vaknar ovaken. Känner mig splittrad, delad i flera och ingen är särskilt närvarande.
Har dessutom träffat fd mannen min ett par gånger de senaste veckorna. Minskar inte min känsla av overklighet och gör mig inte klarare över vem eller var jag är. Just nu. Ett förhoppningsvis övergående konstifikt stadium. Den 18 september är det urnnedsättning för sonen. Det känns nästan värre än inför begravningen, jag känner mig skörare nu.
