Surt sa´ kanske räven, men inte jag

Syrran hävdar att bloggen är ett bra ställe att förvara ord på. Och nog finns där en massa ord redan, men det är inte de orden jag är på jakt efter. Jag vill ha de hittills oskrivna orden, de som ska ta mig annanstans i mitt skrivande och i mitt liv. De som ska läsas av många. De som jag vill, men tydligen inte tillräckligt starkt. Än. Har väl inte nått ordbristens botten.

I stället för ord blev det rönnbär under eftermiddagen. Inga särdeles sura sådana, bara ett par kilo att stoppa i frysen och göra gelé av senare. I morgon åker jag till fd maken, och på onsdag är jag hundvakt till Louie som numera säkert saknar Frankie lika mycket som jag. Vi får trösta varandra.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s