Det här tog tid…

Lånar modem av fd maken och har idag gjort slut på hans surfmängd. Tur att det är ny månad i morgon – ska passa vännens hund en vecka och hoppas på att kunna koppla in mig på deras router under tiden. Klarar förmodligen inte att inte vara uppkopplad en hel vecka. Just nu går det att låta bli, eftersom internet är så segt att det inte fungerar, vad än Telia hävdar…

Är tillbaka i fd makens sommarhus, det jag en gång var med och byggde och levde i. Lite konstigt är ju livet, men eftersom vi är goda vänner känns det OK.  Vi behöver varandra just nu, också när jag blir trött på att vara tillbaka i gamla roller oss emellan. Ibland fräser jag och känner mig hemvant elak, men så intalar jag mig att jag får fräsa, lite och inte alltför ofta, inte hela tiden. Jag var till kyrkogården idag och tog bort vissna blommor från Mats grav, som än så länge är alldeles anonym och utan sten. Skönt att vara ensamma där en stund, bara han och jag.

I morgon ska jag krama en fyrbent vän som just förlorat sin kompis i hundlivet. Louie är nog lite vilsen han också i den annorlunda tillvaro som hans liv nu är.

Ska också göra mera plommonchutney enligt recept från ICA-butikernas tidning – med plommon, rödlök, röd chilipeppar, ättikssprit, lite socker och riven ingefära, gott och vackert. Den jag gjorde i helgen är nästan slut. Och lägga in ett par kassar böcker på Bokbörsen, snart är alla flyttande grannarnas böcker presenterade, en del redan sålda. Återstår enbart problemet med bokhyllor till allt nytillkommet. För ögonblicket letar jag i diverse pappkartonger när jag får en beställning, och inte hittar boken i någon av de bokhyllor jag har. Det brukar ta en stund, men för det mesta lyckas jag. Idag hittade jag t ex Clinells ”Folk- och festmat i Hälsingland” överst i en hög på det gamla skåpet i vardagsrummet, innan jag letade i alla de andra högarna.

Är det någon som märker att jag skriver ord för att få ord skrivna, oavsett vilka? Jag tvingar mig att få ner något på skärmen och vidare till bloggen idag också, kanske i morgon också, den som inte vill läsa slipper ju. Det är inget jag styr över.

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Det här tog tid…

  1. A-Lott skriver:

    Läser så gärna. Kram min vän av ord! ❤

  2. lena skriver:

    Jag laser oxa.Kram Lena

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s