Livet och döden

Snöplogspinnarna är utsatta efter vägen hem. Och det snöade när jag åkte därifrån.

Min vind är döda fåglars sista viloplats, eller plågsamma grav – enligt byggarna som kollat, stora fågelskelett, många. Byggarna bytte stammar i huset, och tittade in på vinden.

Du hostar och låter som om du inte skulle kunna ta ett vanligt andetag någonsin igen – du åkte till sjukhuset akut efter besöket på vårdcentralen; du fick stanna där och nu låter du fortfarande illa, men du kunde prata lite idag med hjälp av cortison och inhalator. I natt trodde jag inte det. Nu hoppas jag du blir bättre, och att dina vita blodkroppar hittar hem. Du mannen som ibland var och är min.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

En kommentar till Livet och döden

  1. Dakota skriver:

    Du skriver alltid så fint och starkt.
    Dina ord flyger direkt från ditt ❤ – in i mitt ❤
    KRAM // D.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s