Vinden väsnas

Någonting hänger i luften, vindbyarna ruskar om träden och björklöven faller gula. På västkusten lär det ha regnat så det svämmat över – här inte ännu. Men katten föredrar att ligga inomhus och sova, och jag har tagit in stolsdynorna. Vi väntar.

Ända till för några timmar sedan skulle jag ha sagt att det är onsdag idag. Nu har jag insett att det är torsdag – inte för att det spelar stor roll. Tallkottarna studsar på altangolvet, vinden viner så jag tror att det spöregnar, dörren ut är fortfarande öppen. Det är en kraft som är både god och hotfull när det blåser så här, förr brukade vi säga ”det är tur vi inte är på sjön nu”. De gånger vi var på sjön i väder som det här brukade det innebära att jag höll i mig i masten medan jag försökte ta ner genuan och numera fd maken styrde så gott han kunde för att det alls skulle vara möjligt. Tycker mig minnas att jag någon gång också fick användning för tänderna när händerna var upptagna…

Sådant slipper jag nu. När vindarna är snälla och solen skiner saknar jag dock att vara på sjön, i en båt och småningom lägga till i en lagom enslig hamn, och somna vaggad av mjuka vågor. Minns hur det känns, längtar. Numera behöver jag inte vakna mitt i natten för att vinden vänt, jag slipper kapa förtöjningarna när båten hugger i berget, slipper kliva naken bland den disk vi lämnade i sittbrunnen för att släppa ut båten och ta oss över till andra sidan. Som emellanåt, framför allt på Åland. Slipper och längtar.

DSC01630

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vinden väsnas

  1. Det är lätt att bli veckodagsblind. Något som jag är ofta. Med äventyr du varit med om. Jag har aldrig sovit på en båt. Varken med eller utan kläder. Kram Bosse

  2. beskrivarblogg skriver:

    Sova på båt är det skönaste som finns (nåja) – bara man får sig att tro att båten ligger bra och är skyddad… Kram på dig Bosse

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s