Blipp

En uppfordrande ”blipp” i början av ett tomt dokument, hjälper det? Ja, åtminstone får det orden igång så att markeringen flyttas fram. Har just läst några ord om ordformer och hur de bör användas i ett manus – sen eller sedan, dem eller dom, sa eller sade. ”Blanda inte” var rådet, var konsekvent. Jag är väldigt konsekvent när det gäller ordet ska. Skriver aldrig skall. Skriver heller aldrig sa i stället för sade, sen i stället för sedan. Blandar alltså…

Nu har katten tröttnat på att klättra upp i mitt knä och lyftas ner, hon väljer stolsdynan i stället för min arm och datorns klaviatur.

Blippandet fick mig inte att skriva mera på hela dagen. Nu är det kväll, solen lyser ännu, dagen har gått och katten sover på stolen igen. Har haft ett ointressant samtal med fd ”mannen min” angående begravningsresan om en vecka. Tomt samtal, han ”är väl inte på topp precis” och jag säger detsamma, om han säljer sin gamla bil får han max 7 000 kr för den, Sjöräddnings-sällskapet får hans slant i stället för blommor till begravningen, jag fick pg-numret till Läkare utan gränser för egen del, jag kan hämta honom halv 9 på vändplanen utanför huset där han bor. Så ungefär. Tomt.

Det jag behöver fundera på är vad som skulle gjort samtalet mera ”intressant” för min del – jag bidrog just inte själv den här gången. Möjligen förväntar jag mig fortfarande någon sorts kommentar från hans sida kring vår numera icke-relation.

Begriper inte att jag är så korkad fortfarande, jag lär aldrig få den. Undvika svåra samtal är hans specialitet, det vet jag och det vet andra i hans närhet. Vad ska jag med en kommentar till, är nästa fråga att fundera över. Inga ord förändrar någonting. Vi har haft våra år tillsammans och inte-tillsammans, officiellt och inofficiellt. Flera har varit goda, fyllda av kärlek och glädje från bådas vår sida. Dem är jag tacksam för. Resten kan vara.

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Blipp

  1. lenaikista skriver:

    För mig förändrar ord märkligt mycket. Inte verkligheten, förstås, men upplevelsen av den. Gott så. Ibland får man nöja sig med sina egna ord.
    Jag är så glad att min nuvarande man också tycker detta är viktigt. Numera… 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s