Agnes har förmodligen dött i tysthet, av tystnad. Hon pratar i alla fall inte med mig längre. Jag vet faktiskt inte vart hon tagit vägen, hon är bara borta. Å andra sidan är alla orden jag hade också borta, förhoppningsvis tillfälligt.
Andra ord och andras ord har tagit deras plats. Just nu försöker jag och de möjligen överlevande orden stå ut med att det inte blir vår, på riktigt. Det småsnöar och blir lerigt, och en snödroppe och några blekgröna små toppar (krokus, påskliljor?) sticker upp näsan i rabatten, och katten vill vara ute fast det är blött, och jag får spader. Vill vår, vill sol, vill värme och glädje och kärlek. Så det så.
Jag tror att en av de där små knopparna är Agnes! Vänta bara så får du se!
Kram
Syster B
GillaGilla
I så fall är hon än så länge blekgrön och liten – kanske växer hon till sig – kramar och tack för igår!!
GillaGilla
Jag tror att Agnes kommit över en billig restresa till något varmt resmål. 🙂 Jag vill också flera av dina ”villsaker”.
Kram Bosse
GillaGilla
Bosse – kanske har hon det gott i värmen! Tack för tanken! Kramar
GillaGilla
Jag tänker samma sak som de andra och vill också vår och sol och värme och …..
Kram till dig!
GillaGilla
Tack och kram till dig kära Skrivmoster!
GillaGilla