Jag har flyttat din stol

Nu står din stol mitt emot min, i stället för som du ville ha den, vid köksbordets gavel. Där fick du bättre utrymme, nu behövs inte det. Och jag får bättre utrymme… Jag tänker inte bädda om i din säng, ännu finns ett uns av din doft där. Din tandborste får stå ett tag, den också. Tänker inte lukta på den, bara ha den kvar.2012-10-02 14.22.01

Telefonen igår mitt på dagen, jag såg att det var din son som ringde – jag frågade ”hur är det?” – får svaret ”nej, det är inte så bra” – ” är han död” – ”han klarade det inte”. Varför inte ringa tidigare, eller kanske var det omtanke, för att jag skulle slippa veta några timmar till? Men han/de visste att jag väntade. Du hade ju varit död i drygt tolv timmar när han ringde. Eller har jag missförstått, dog du kockan tio på pingstdagens förmiddag? Oväsentligt hur som helst.

Därefter har jag inte hört någonting från de dina. De har fullt upp med allt som ska göras. Och jag har fullt upp med att försöka skriva om det som händer i mig, nu. Det håller mig upprätt, inte för att jag vet hur man gör när man inte håller sig upprätt… Vill inte veta heller.

”Jag fryser om dig” – har inte någon skrivit något liknande?

”Tjolahopp Silver, vi klarar det”, urklippet på din kyl med Assar (serie i bl a DN) på mulan, vid kanten av ett stup – det är mulan som ska hoppa, inte Assar…

Nu har du hoppat och klarat det. Du ordnade stort (20 personer) födelsedagskalas för släkten på din födelsedag, elva dagar innan du dog. Lagade maten, ordnade allt. Jag var inte med, ville inte och ingen annan ville heller att jag skulle vara där. ”Vi firar med din favoritmat och bubbel när jag kommer ut till dig.” Nu får jag fira ensam, med dig närvarande i mina minnen, och med min tacksamhet för oss.

Äldste sonen min ringer för att höra hur det är. Han gråter när vi slutar prata, sörjer dig han också. Och han vill gå på begravningen, oavsett om jag går eller ej. Nyss ringde också din yngste son för att höra om jag visste huruvida du ordnat med kista. ”Nej.” Du ville ha en cowboy-kista, men har inte beställt någon, bara tänkt göra det… Din son hade inte tid att prata, ”det var bara det jag ville veta, återkommer till dig senare”. Jaha.

En kort promenad ner till sjön, ett måsbo i stora husets parkträdgård, i ett av äppelträden, det skulle ha glatt dig. Du som nästan grät över det skövlade skatboet därhemma på din gård häromdagen. Solsken, plockar in några gullvivor till dig (och mig) och något som möjligen är plommonblom från de urgamla träden på baksidan av huset. De har aldrig burit frukt, så jag vet inte. Syrenerna har inte slagit ut ännu. Det var skönt med luft och vatten, önskar bara att jag haft en stol att sitta på också, därnere vid sjön. Nu fick jag stå en stund och titta på knipor och änder.

Exploaterar jag dig och din död när jag skriver? Jag behöver skriva för att inte alldeles tappa bort mig. Och jag behöver de människor som läser och kommenterar, inte för att de tycker att det jag skriver är så bra, men för att deras ord talar om att du fanns, och vi fanns, och jag finns. Om någon tycker illa vara så må hen tala om.

Naturligtvis är det inte jag som ska summera ditt liv. Jag tror att du själv gjort det, vet att du tyckte att du haft mycket roligt, du har rest och du har jobbat med sådant som du tyckte var roligt, oftast. Du ångrade emellanåt att du var så mycket borta när dina söner var små, att du kanske inte varit en bra pappa. Det kan bara de bedöma, min bild är att du varit en kärleksfull pappa när du var närvarande, kanske var du borta alltför ofta. Tror att de älskar dig som du var, och sörjer dig nu.

Du och jag, skilsmässan, det nya liv vi började tillsammans – det var svårt för dig, och för din familj. För din fd hustru, liksom för min fd man. Svårare för dina söner än för mina, som såg till att de fick en relation till dig. Jag var på väg att skapa en relation till åtminstone en av dina söner – men förstörde allt genom mitt spelmissbruk. Du bröt med mig, och jag bröt med alla.

Det var några turbulenta och sorgliga år, för alla inblandade. Småningom kom vi tillbaka, du och jag, och skildes igen, och kom tillbaka. Av och på. Något ville vi uppenbarligen hela tiden med varandra. Dina söner har jag enbart skymtat sedan de svåra åren, inte förrän nu när du varit akut sjuk har jag pratat med någon av dem – och då enbart för att be dem hjälpa dig.

Nu är livet annorlunda igen. Jag har ingen karta, dina söner jobbar för fullt med allt det praktiska som hör ett dödsfall till. Jag skriver, jag och mina söner sörjer och det gör även min fd man, min bästa vän, mina systrar, vännerna i Sala. Säkert alla dina släktingar också, din syster, många andra vänner – flera av dem har minnen från din fest nyligen att glädjas åt, liksom grannarna i huset där du bodde.

Gör jag dig mera död genom att skriva ”bodde” i stället för ”bor”? Nej, svarar jag själv. Än lever du i allas minnen. Jag har en ljuvlig bild av dig i hatt och överrock, tror den är från när du slutade din anställning, du flinar och lyfter på hatten och säger förmodligen något som ”piffalainen” – innebär ungefär ”nu är allt bra och klart” på hemgjord svenskfinska. Den bilden är du. Att du också var och är så mycket mera är en annan sak. En del av det är mitt, bara mitt.

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Jag har flyttat din stol

  1. lena skriver:

    Ni finns.Kram

  2. kimmkimselius skriver:

    Bamsekramar! Att skriva av sig sorgen är en väg till tillfrisknandet. Jag vet. Det tar tid, det gör ont, men det blir lite lättare med tiden.

    Kramar om
    Kim ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s