Förstår faktiskt inte

Jag förstår faktiskt inte. En Facebook-vän kommenterar min ledsnad över att du varit död i en månad idag med att ”men någon mer i livet har du väl Maggan”. Och det har jag. Men det gör inte min saknad efter dig mindre. Hen återkommer sedan med en ursäkt ”jag undrar. sonen är död vet jag. och mannen. men jag fick för mig att du har pratat om att du har fler barn. men du kanske inte har det. och då ber jag om ursäkt”.

Så om alla mina tre söner vore döda och jag inte hade flera barn, och jag vore alldeles ensam i världen, då får jag sörja, då får jag tjata om hur ledsen jag är?

Jag förstår faktiskt inte. Det är som om vi pratar olika språk, och språk som inte har någonting med varandra att göra. Hen förstår nog inte heller, vill ju inte tro att hen är elak.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Förstår faktiskt inte

  1. Yheela skriver:

    Sorg är sorg. Ingen har rätt att ifrågasätta någon annans sorg. Strunt i personen och ta hand om dig själv istället.

  2. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Strunta är ordet! ”Hen” har inte en susning varken vad gäller vår kärlek till alla våra barn eller vad gäller vår sorg. Du har vettigare saker att ägna din tid o dina tankar än sådana weirdoes!
    Kram!
    B/

  3. livsglimtar skriver:

    Den där hen skulle jag kunna bonka till på något vis, men hon har nog aldrig haft kontakt med sitt känsloliv ej heller verkligen sörjt något, för då vet man hur det kan vara.
    Sörj på i din takt så mycket eller lite som passar dig och ditt känsloliv. BamseKram

  4. miatankar skriver:

    Jag tror att vederbörande inte gått igenom någon sorg som stått hen riktigt nära. Först då kan man förstå fullt ut… nåja… förstå dina känslor kan nog ingen mer än du själv. Men många kan säkert ana vidden av hur djup sorg känns. Kanske måste man ha egna erfarenheter av sorg… jag vet inte… vi alla är olika också, en del har inte förmåga att sätta sig in i andras känslor. Inte av dumhet, utan just att de saknar den förmågan.

  5. Sofia Börjesson skriver:

    Förlåt för mitt utryck , men isånafall är hon/han en riktig idiot! Du får prata om pappa hur mycket du vill. Spelar ingen roll om det var två år sen, vi sörjer det fortfarande. Läser din blogg varje dag och älskar att läsa det du skriver om papp farmor! Det får mig att minnas ❤️

    • beskrivarblogg skriver:

      Älskade Sofia – vad du gör mig glad, glad så jag gråter.Din pappa älskade dig, och jag kommer att fortsätta prata om honom och om Ulf och vi sörjer dem så länge vi finns. <kanske det inte gör lika ont när tiden gått, men vi minns dem. Kramar i mängd/farmor

  6. lenaikista skriver:

    Det var nog inte illa ment, oerfaren? fantasilös?

    Den stora fördelen med att skriva är ju att de som vill kan läsa, övriga slipper. För mig väcker det du skriver väcker mycket tankar och känslor på ett bra sätt. Tack.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s