Två-samhet, en-samhet

Två-samhet, en-samhet. Definitiv icke-tvåsamhet.

Har ju varit utan man tidigare emellanåt i livet, nu är det utan återvändo. Du är död. I nära trettio år har vi varit någonting för varandra, några år i början försökte vi medvetet inte vara det. Några år nu mot slutet tog vår relation också slut, då på grund av mina svek och mitt spelmissbruk. Så återvände vi till varandra, som vänner, som älskande, men inte som sammanboende. Nu är vår tid slut, och jag har förmodligen ytterligare några år att skapa ett eget liv. Ett där du inte finns som du, enbart som ett minne av dig, ett avtryck i mitt hjärta och i min kropp.

Jag möter värme och omtänksamhet, kärlek från både kända och okända. Jag möter också oförståelse och svårbegripliga kommentarer, eftersom jag skriver om dig och om oss, på Facebook till exempel. De senare försöker jag lägga på hyllan där det är ganska trångt numera. De andra tar jag till mig med glädje och tacksamhet.

Och tacksamheten finns där även när jag tänker på dig. Ofta hade vi olika uppfattningar, ofta menade du att jag var knäpp på olika sätt – och jag tyckte detsamma om dig. Vi kom från olika världar, men möttes ändå. Jag vill tro att vi hjälpte varandra att bli mera av de vi i grund och botten är, även om vi slirade ibland. Nu ler jag när jag tänker på oss, gråter inte. Men jag har ingen aning om hur jag ska hitta glädje i och till livet igen. Jag vill inte enbart överleva, jag vill leva.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Två-samhet, en-samhet

  1. Yheela skriver:

    Jag skulle vilja skriva någon djup sanning här, om hur man inte bara överlever utan faktiskt LEVER. Men jag har ingen sådan sanning. Kram!

  2. beskrivarblogg skriver:

    Kram till dig också, räcker en stund! Det där med ett ögonblick i sänder är kanske en väg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s