Nyskapande

På landet. Vi har ätit middag, jag sitter med datorn i knät och fd maken tittar på (tack och lov) ljudlös teve. Har fått tid hos husläkarmottagningen för remiss till ögonläkare, i augusti. Det blir bra, smidigt att ordna via inloggning på vårdguiden.

Ingen katt. Pratade med katthemmet härute idag, och vi kom fram till att den svarta lilla de hade inte var Minsann. Katter tycks försvinna stup i ett, några kommer tillbaka, de flesta gör det nog inte. Och den lilla kattunge jag såg efter vägen hemma hos mig lär inte klara vintern. Den försvann snabbt in i skogen när jag stannade bilen, annars hade den nog fått följa med hem. Så liten, så svart och så söt.

Killarna därhemma hade klippt min gräsmatta – de tyckte nog den såg eländig ut… Jag är tacksam.

Fortfarande har jag svårt att begripa att du är borta, att du inte finns längre. Du var en del av mitt liv så länge, också när vi inte var tillsammans. Hela min föreställningsvärld – antagligen det som är jag – är nu obekant, måste skapas på nytt. Varje dag. Hela tiden. OK – försöker, lyckas inget vidare men fortsätter försöka. Alltid blir det något.Snapshot_20121107_3

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s