”Det tar lång tid att bli ung”

Tisdag, har beställt tid hos veterinären för Vimsans andra vaccinationsspruta. Ska prata sterilisering med dem också. Igår kunde jag kamouflera pillret i en ny sorts ”färsk” kattmat som hon åt med förtjusning. Det kan jag väl göra i fortsättningen också, men det verkar onekligen enklare för alla med en operation, en gång för alla.

Har duschat och tvättat håret, fd maken flinar snällt när han ser mig. Låter nämligen håret torka hängande över axlarna, ingen vacker syn. Något bättre när håret väl torrt…

Agnes vistades i Ingenstans en stund igår kväll. Idag har hon återvänt till nuet, som just nu består i att hon vill ha kaffe, så hon går och fixar det. Fyller kattskålen med friskt vatten samtidigt.

Hon har inga planer för dagen, kanske köra en tvättmaskin. Torkväder. Skaka mattorna och dammsuga, torka av köksgolvet. Läsa, sitta i solen om några timmar när det är lite varmare ute. Ta en sväng i svampskogen, även om hon ”tömt” sina närmaste ställen, det får bli en lite längre tur. När hon väl började skriva visade det sig att hon har diverse vaga planer inför dagen, vad som blir av är en annan historia. Just nu kaffet.

Som avbröts av att Vimsan gjorde vad hon ska i kattlådan, snabbt fram med hundbajspåse och ut med skiten. Sparkade till den nyfyllda vattenskålen i farten, vattnet skvätte över halva köksgolvet. Golvet därmed avtorkat fortare än hon tänkt. Åter till kaffet, apropå nu.

Hon funderar över alla små beslut som skapar livet. Många slarviga och ogenomtänkta, som får konsekvenser, som får konsekvenser. En kedja av ögonblick, där hon och alla andra hela tiden har någon sorts möjlighet att bestämma sig för det ena eller det andra. Ibland till och med ytterligare något alternativ, som kanske inte alltid är enkelt att upptäcka. Antagligen är det så att det är lättare för hjärnan att använda sig av många gånger prövade beslut, även om de visat sig vara ganska dåliga.

Nyss bestämde hon sig för att ge katten friskt vatten. Bra beslut, som fick konsekvensen att hon lyckades välta ut vattnet på väg till kattlådan. Vattenspillet var väl knappast något medvetet beslut, men konsekvensen blev att hon fick torka större delen av köksgolvet direkt, i stället för senare. Kanske en bra konsekvens. Tanken var god från början, kattlådan skulle befrias från illaluktande kattbajs. Oj, så allt hänger ihop med allt i en enda röra.

Beslut med ledsamma konsekvenser har Agnes stor erfarenhet av. De år hon var spelmissbrukare är en lång radda av katastrofala beslut, samma om och om igen. Hon är säkert fortfarande spelberoende, ungefär som en alkoholist alltid lär vara en alkoholist. Boten är densamma i båda beroendesammanhangen – gör det inte igen. Aldrig igen. Inte nu och inte nu. Aldrig. Ett mantra att ha med sig i en tillvand hjärna, varje ögonblick, varje dag, varje natt. Alltid.

Numera börjar hennes tillvaro åter finna rimliga former. Hon har beviljats skuldsanering. Skatteskulder är det första Kronofogden ser till att få återbetalda, så alla oroliga skattebetalare som eventuellt läser detta kan vara lugna. Agnes har inte kostat er någonting. Däremot är kanske långivarna med skyhöga räntor mindre glada. Möjligheten finns alltid att återkräva lånen och räntorna om Agnes skulle vinna 102 miljoner på Lotto. Betalningsanmärkningarna hänger med i fem år, men till 80-årsdagen är hon fri. Om hon lever då.

Alla beslut påverkar resten av livet. En kort liten mening, få ord, ofrånkomligt viktiga ord.

Det är inte möjligt att inte fatta beslut. Ingen kan leva utan att hela tiden bestämma sig för något. Medvetna beslut kan ofta vara bättre i någon mening, än omedvetna. De omedvetna besluten hör kanske hemma i det som brukar kallas intuition – och är inte att förakta. Där kan finnas kunskap och erfarenheter som inte släppts fram i medvetandet.

För övrigt citerade jag bästa vännen fel häromsistens. Jag hävdade att hon skrivit att Picasso sagt ”Det är aldrig för sent att få en lycklig barndom”. Hittade hennes kort när jag städade bland papper hemma – citatet löd ”Det tar lång tid att bli ung”.

DSC00894

 

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s