Sorgen bär fjäderdräkt, Max Porter

Sorgen bär fjäderdräkt, en bok om en kråka och om sorgen efter en förlorad förälder, och om hur sorg aldrig ”går över”. Kanske, jag har bara hört talas om boken via Babel. Vill läsa Max Porter´s bok. Tänker på egen sorg, egna sorger. Alla sorter, alla olika, alla obegripliga och ändå möjliga att leva med.

Den förste som dog var farfar. Jag vet att jag var fyra år, har inga minnen av honom, men hans död bekymrade mig av någon anledning när jag var på kollo om somrarna i tioårsåldern (?). Det var ledsamt att ha en död farfar. Det var synd om mig, inte om honom, inte om hans son – min pappa, inte om farmor, hans hustru. En sorts sorg.

Senare i livet, mitt liv – morfar, mormor, pappa, svärfar, mamma, moster, syster, svärmor, son, mannen min, vänner och mera avlägsna släktingar – andra sorger. Alla har sin smärta, alla är mer och mindre möjliga att göra till en del av mig. Att ta in. Att fortsätta andas, fortsätta leva, ändå.

Sorger går inte att jämföra. De går bara att göra till en del av livet. De går inte över. Det blir aldrig bättre, sorgen blir bara möjlig att ta med sig i det fortsatta livet. Det liv där den som är död fattas.

Någon fjäderdräkt har ingen av mina sorger. Ingen är så lätt och flygande som en fågel, inte ens tung och svart som en kråka. Men ihärdiga är de, några mera än andra. Kanske är de som en kråka, en fågel som jag inbillar mig aldrig ger upp. Just nu är det mannen min som är främst i sorgens utrymme i mig, han och sonen trängs där. De är inte konkurrenter, men de tar sin plats i mig och i mitt fortsatta liv. Jag ger dem plats, tänker på dem, saknar dem, fortsätter älska dem. Och kråkan äter kanske en del av mitt hjärta varje gång. Eller så ger den mig en liten bit av nytt liv för varje gråt, en liten påminnelse om liv, en aning av förväntan. Än lever jag, än lever kanske den sorgliga fjäderdräkten. Trots att sorgen handlar om de döda.

 

DSC00609

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Sorgen bär fjäderdräkt, Max Porter

  1. MarveW skriver:

    Jag ser också fram emot den boken. Den har inte kommit på svenska än men det är bara några dagar kvar, tror jag.

  2. Fina kusin! Puss moster xxx

    • beskrivarblogg skriver:

      Hej kära systerdotter – nu är jag hemma igen, efter Brighton som var härligt. Vänliga människor, hundar och får, långa promenader på South Downs och strosande i stan, en annan gång kommer jag till dig! Roligt att läaa dina recept, du presenterar dem verkligen fint och har bra bilder! Kramar till er alla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s