Tre tuber med tomatpuré i kylen. Agnes undrar hur det gick till. Särskilt som hon sällan använder tomatpuré. Hon lär inte behöva köpa någon på länge. Fullmånen lyser upp den svarta himlen. Nyss var hon ute en vända med hunden, halt på vägen efter gårdagens regn och temperatur runt noll. Hon halkade förstås och hamnade på rumpan, men det gick bra.

Livet utan telefon är väldigt tyst. Inte för att det ringer så ofta annars heller, men nu ringer det aldrig. Igår slängde hon tre gamla oanvändbara telefoner i en påse för vidarebefordran till sopsorteringen. Hon har fått fd maken att inse att han får mejla om han vill något. Igår meddelade han att han bokat tvättstuga den 20 december, som hon bad honom. Hoppas han har talat om för sonen den (telefonerande sonen) också att hon inte har någon telefon, så han inte blir orolig när ingen svarar.

Agnes sängkamrat Louie har redan uppsökt sängen. Hon behöver inte frysa om nätterna med en varm cockerspaniel på kudden bredvid hennes. Det blir inga rena lakan innan han har åkt hem till sig på måndag. Hon inser att hon inte kommer att vara hemma här förrän några dagar in på nästa år – diverse ärenden i stan nästa vecka, julafton hos äldste sonen, läkarbesök med fd maken i mellandagarna, nyår hos syrran, mammografi alldeles i början av januari… Hon får packa med viss eftertanke. Och kanske dra upp elementen en aning om det blir kallt.