Same old story?

Hur skulle ett nytt liv se ut? Ett annat, med samma gamla människa – vad skulle vara eller kunna bli annorlunda? Agnes har inte fantasi nog. Hon ältar på i sina vanliga tankegångar, i sin begränsade värld.

Vissa fakta är inte alternativa.

Hon är sjuttiofem år, hon är hyfsat frisk, hon är mest ledsen (det kan nog ändras med tillräcklig annan påverkan än hennes egen). Rynkor och grått hår, och stela leder och för mycket mage är som det är, där finns inga alternativ. Häromdagen såg hon en kvinna som fixat till ansiktet (om något dessutom vet inte Agnes), ögonen var rynkfria, ansiktet slätt, leendet litet – så vill inte Agnes se ut. Viveka Lindfors är hennes ideal, hennes vackra åldrade ansikte är oförglömligt.

Men vad har hon för alternativ? Hon kanske kan spara hårt, och få ihop till en längre utlandsvistelse någonstans där det är billigt att leva? Kanarieöarna? Att flytta för gott har hon svårt att tänka sig. Hon trivs i huset, bättre om sommaren än om vintern, men trivs. Och Vimsan mår bra här.

Ett sparalternativ är att sluta köpa vin, gin och Marezzo. Tänker Agnes och fyller genast på vinglaset som hon just tömt.

Kanske kan hon bli mera intensiv i sökandet efter uppdrag, korrekturläsning, redigering, språkgranskning. Hon är ganska lat… Hon har tiden, fortfarande har hon också förmågan, känslan för språket och ögonen. Och hon behöver pengarna.

Flera alternativ? Agnes väntar på att hon ska vakna en morgon med en sådan strålande idé om något att sälja på nätet, enkelt att skicka, något ingen annan har tänkt på. Än har det inte hänt.

En halvtimmes promenad varje dag är också ett alternativ till det nuvarande livet. Eller en cykeltur när snön är borta. Yoga har hon tänkt på länge, kanske finns det någon möjlighet i Norrtälje – hon kan åka in och göra det hon ska och avsluta med yoga och åka hem därefter. Hon vill ha bättre kontakt med och kontroll över sin kropp än hon har nu.

Klädinköp gör hon inga, så där finns ingenting att spara in på. Hennes matkonto är också tämligen väl genomtänkt, några spontanostron när de är billiga inträffar, men inte ofta. Internet och telefon är också under kontroll. Ingen teve, inga filmabonnemang, ny telefon i födelsedagspresent. Tämligen ny dator, och fungerande skrivare. Inga tidningsprenumerationer numera, och böcker köper Agnes mycket sällan. Däremot säljer hon böcker på Bokbörsen, inga stora förtjänster, men böckerna får ytterligare ett liv. Och sex-sju brinnande ljus på köksbordet varje kväll behöver hon. Liksom kattmat till Vimsan, och p-piller/avmaskningsmedicin.

Eftersom hon klippt av sitt långa hår måste hon fortsätta klippa. Det är inget alternativ att låta det växa ut igen.

Hon har inga kostnader för mediciner eller läkarbesök. Nya glasögon är aktuellt, kanske nya hörapparater också, behöver undersökas. Tandläkarbesök likaså, hon undviker det så länge hon kan, förmodligen ställer det hennes ekonomi på huvudet…

Finns det dolda alternativ här, något hon inte ser eller begriper? Eller är det bara ”samma lika”, same old story, igen?  2016-07-19 07.15.30

Kaprifol på ett före detta träd är också ett alternativt liv. Ett vackert sådant, förhoppningsvis snart där igen.

 

 

 

 

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Same old story?

  1. bergalott skriver:

    Du ska ta tag i Yogan. Det b-l-i-r med automatik något som befrämjar dina tankar och ger vidgade vyer. DET ÄR SANT! Rätt styrning och fokus kommer till dig. OCH yoga ger dig sinnesro. Basta!
    KraaaaamM ❤ ❤ ❤

  2. livsglimtar skriver:

    Jag trampar runt i liknande sankmarker och har inget hurtigt att slänga in, vet hur svårt det är att ta sig i kragar, spotta upp sig när suget att bara vara håller en så hårt. Men vi båda vet att när tiden kommer så lättar andningen och det som för vidare bara gör just det så där oväntat. Kram

  3. beskrivarblogg skriver:

    Du har rätt, även om det är segt i de här sankmarkerna för närvarande – kram till dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s