Kallt te

Kallt te, Agnes dricker det ändå. Nyss kom en regnskur så kraftig att det dånade utanför fönstren. Fort gick den över i snålt solsken. Svalt inomhus, och förmodligen ute. Hon tänker inte gå ut idag, ingen nyttig promenad längs småvägarna här. Hon får väl springa upp och ner i trapporna i stället, det finns två inne i huset.

Vinden har ökat. Växterna rör sig. Porslinsblomma, palmer, pelargoner, stickiga växter som ser ovänliga ut, agave, kryddväxter i en särskild lång kruka, lök i en annan. Och bitter orange på andra sidan muren, men uppenbarligen ändå husägarnas träd, eftersom de syltar skalen. Vad händer med resten av frukten?

Tjärdoften från det nymålade altanräcket hos grannen har nu övertrumfat apelsinblommorna. Det småduggar igen, och tilltar i styrka, snart som en dusch med bra tryck. En bil rullar förbi på gatan. Det är mycket lugnt här i byn, många hus väntar ännu på sina ägare som kanske bor i England, USA, eller annanstans och bara är här några veckor om året. Ingen turistsäsong ännu.

Agnes tar en titt på Facebook och gläds åt alla kloka och insiktsfulla människor som är hennes vänner där. Trollen slipper hon i stort sett, läser enbart inlägg om dem ibland. Hon kan förundras över att en polis kan tillåtas skriva om invandrare, asylsökande och flyktingar på det sätt han gör. Nazism och främlingshat breder ut sig också därhemma. Han har många som gillar det han skriver…

Ett drygt år till nästa val i kungariket Sverige. Nyss har alliansens partier röstat in en ökänd SD-politiker i kommunfullmäktige i Hässleholm. Sorgligt, och kanske ett tecken på vad som komma kan. Det vill Agnes inte vara med om, men börjar bli ordenligt oroad av tendenserna inom dagens politik. SD är nu större än moderaterna. Att moderaterna tappar väljare har Agnes ingenting emot, eländigt bara att de tycks gå till SD. En tradition från 30- och 40-talet som yngre moderater kanske ärvt?

 

 

 

 

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s