Klockan elva på förmiddagen har Agnes städat huset. Hon har flyttat den stora blomkrukan ute till ett mera skyddat läge, det blåser idag och pelargonerna svajar. Krukan var för tung att lyfta, så hon vickade den över altangolvet – med åldern lär hon sig nya sätt att fixa det som behövs.
Äldste sonen fyller år idag, hon har ringt för att gratulera men han jobbar och kan inte svara. Hurra för honom! Yngste sonen var och tittade på en liten lägenhet häromdagen, han är nr två i kön och hoppas på att få den. Det vore skönt för honom (och oss) att slippa oron för var han ska bo när hans hyreshus i Sundbyberg övergår i annan ägo så småningom. Nu ringde han nyss och talade om att han får lägenheten! Han och vi är glada! Och hurra för honom med!
Igår läste hon ”Bettys värld” av en debuterande författare, tillika journalist, Marie-Louise Marc. Lättläst, så kallad feel-good roman om relationer och förvecklingar. Den sortens böcker tar slut för fort för Agnes, hon läser för snabbt. Kanske är det också därför hon just inte minns mycket av boken. Kul att Johanna Wistrand stod nämnd bland de som tackades, hon har varit skrivcoach. Och på försättsbladet talade man om att Pernilla Rosenlind korrekturläst. Det gillar Agnes.
Och hurra för den här ”älskade knäppgöken” – fick bilden idag från okänd avsändare…
Hurra för den givmilde givaren av bilden. Den gör mig glad så jag kan bara ana vad du känner 😀
Den påminde mig om vår gemensamma glädje, ofta