Tunnpannkakor

En titt i kylen får Agnes att bestämma sig. Tunnpannkakor till middag, med hemgjord blåbärssylt (som var menad att vara drottningsylt, men hallonen ”försvann”). Igår tog hon årets första dopp i sjön hos bästa vännen, idag blåser det kallt, bara runt tio grader nu på morgonen. Heter det sommar ändå?

Agnes behöver åka ner till byn och se vad biblioteket kan erbjuda. De böcker hon lånat har hon läst eller avstått från att läsa. Dessutom ska hon köpa ny glödlampa till sänglampan, så att hon åtminstone kan tro att hon ska läsa en stund innan hon somnar i kväll.

I morgon är det femtiofem år sedan de gifte sig, fd maken och Agnes. Och det är sjutton år sedan de skildes. Nu är hon här igen, i det hus de byggde tillsammans för drygt femtio år sedan. Många liv,  deras och sönernas, en sons död, barnbarn, ”mannen hennes”, katter levande och döda, drömmar och sorger. Det går inte att förstå livet, bara leva det så gott man kan, försöka hänga med vad som än händer, en dag i sänder, ett ögonblick och ett till. Skriva, det är ibland hjälpsamt. Och läsa, leva i någon annans liv en stund.

DSC00911

Badsjön.

 

 

 

 

 

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tunnpannkakor

  1. bergalott skriver:

    Just så är det: ”Skriva, det är ibland hjälpsamt. Och läsa, leva i någon annans liv en stund.”

    Så vackert skrivet och väl tänkt. Alla, tror jag, har ett behov av att engagera sig och få tankarna på hur någon annan har det. Det är nästan som oskrivna blad i en bok. Fantasin få lite spelrum.

    Erinrar mig nu att jag på någons bild skymtade en firmabil. Tror du inte att jag kollade firman och fick då fram var bloggaren hörde hemma i för landsända. Nyfiken och engagerad i det lilla. Förströelse åt hjärnan. ”Man” är väl inte riktigt navlad måhända, men skrivtossiga är vi.

  2. beskrivarblogg skriver:

    Nog är vi rätt navlade båda, ha en fin dag med din sång!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s