Om ett par veckor – Näsåker igen

17 oktober, himlen är mörk och ljusnande om vartannat, lite läskig stämning om nu en himmel kan ha en stämning. Ljusen brinner på mitt köksbord, vedspisen sprakat lätt. Vad ska jag göra idag? Ta hand om disken är en god början. Lägga in flera av sonens böcker på Bokbörsen och därmed bli av med flyttkartongen i hörnet i vardagsrummet. Ta in mera ved. Frosta av åtminstone den ena av frysarna. Fönstren behöver tvättas…

Har diskat, tagit in ved. Fått en förklaring till himlens mörker – alltför kompakta moln som solen inte kan tränga igenom… Frostat av ena frysen, med hjälp av hårtorken. Den andra frysen är nu också fin, och både jag och hårtork är trötta. Och vedspisen glömdes bort. Fika.

Jag behöver den toner jag beställt via nätet. Vill skriva ut texter och ta med till Näsåker, läsa och kanske spara eller kasta. Alla mina ord är en enda röra. En skvätt här och en där.

I stället för att skriva gör jag pannbiffar i ugn av hälften av den köttfärs som sonen lämnade i frysen. Resten får vänta. Stoppade i fetaost och lite diverse, blev gott. Inte så vacker stekyta kanske, men de smakar bra. Ännu inget besked om tonerleverans… Flyttkartongen med böcker är tömd, men det ligger några böcker kvar på köksbordet. Och fönstren har jag inte ens tänkt vidare på att tvätta. En annan gång.

Och jag har Siris (kompis med kompis i Västerås) virkade tossor på fötterna, önskar att jag visste att hon vet hur mycket jag uppskattar dem. Och hennes generositet, hon vill inte ha betalt. Det ville inte vännen heller som skickade dem, trots att jag mycket väl vet att bara postpåsen kostar 65 kronor. Vänskap. Liksom den laddning skor, och ett par Timberland-kängor, och så fina tunna handstickade sockor jag fick för någon vecka sedan av en annan vän som inte längre kan använda sina skor. Vänskap. Tacksam.

Nu skiner solen, den har tagit sig igenom de trista täta molnen. Livet blir mera uthärdligt med lite ljus.

I morgon kommer pensionen, och jag har dessutom nästan tretusen i kontanter. Jag bör klara en månad i Näsåker. Särskilt som jag har med mig gin, Marezzo och rödvin dit upp. Eller kanske trots det.

Och du fattas mig.

 

2013-03-31 10.43.01

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Om ett par veckor – Näsåker igen

  1. bergalott skriver:

    Instämmer i den sista meningen. Vad göra mellan nu och döden? Hitta på än det ena – än det andra. Eller heter det en det ena och en det andra? Hur som helst är både den ena och den andra foten i goda händers verk. Jag ska hälsa att du muffsar omkring och trivs i dessa två i alla fall.
    Vet du… jag får lust att åka och hälsa på dig där uppe. Måste ha tag på en bil som är pålitlig bara. Meeen.. det är bara en tanke. Bara så du vet. Det här med att ta sig ur bekvämlighetszonen är ett helt företag. Har iaf bokat några dagar i Arboga hos systerdottern. Bara för att få andas lite lantluft.
    Kraaaaaaaaaaaam

    Gilla

  2. Så härligt att du återvänder till Näsåker! Önskar dig härliga dagar där! Kram!

    Gilla

  3. beskrivarblogg skriver:

    Nu är jag här och det känns bara bra!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s