Sparkar hit och dit

Det var inte så här det skulle bli – men så här blev det. Livet, Agnes liv. Hennes och mitt, hopblandade på senare år, ingen av dem vet riktigt vad som är vems, eller ens om någons. För ögonblicket tilldrar sig livet i Näsåker, vid Ångermanälven med Nämforsen och hällristningar, som är sextusen år gamla. Människor levde här då med.

Agnes uppskattar livet som ger henne så många möjligheter. En del tar hon till sig och gör något av, andra låter hon bara försvinna. Förhoppningsvis glömmer hon dem också, och grämer sig inte. Ett konstigt ord, grämer. Varifrån kommer det? Wictionary vet besked –

Etymologi: Av fornsvenska græmagræmia. Bildat till gramber (”vred”), jämför gramse. Besläktat med bland annat isländska gremja och tyska grämen.

Agnes älskar att hon kan få besked (som är trovärdiga) när hon behöver dem.

Hon ser ut över snön och vägen, kanske blir det en sparktur till Badhuset i eftermiddag. En lördagsmorgon i Näsåker är stillsam, någon bil passerar, människorna tycks inomhus. Stina (katt) har varit in och hälsat, men har nog inte gått ut, kanske hon tycker att det är för kallt. Agnes bil ser frusen ut, med vindrutetorkarna utfällda. Utanför hotellet står en enda bil.

Igår åkte hon på fel spark bort till Coop, efter att ha varit in på ICA och ställt sparken utanför. När hon skulle hem saknade hon ”trampdynan” på ena meden och insåg att sparken var någon annans. Snabbt tillbaka till ICA – och där stod ”hennes” spark. Som hon begriper det må någon annan ha tagit fel först (ingen spark där när Agnes parkerade sin, bara en när hon sparkade vidare), insett sitt misstag och lämnat tillbaka sparken. Förhoppningsvis därefter åkt hem på sin egen sparkstötting (ännu ett ord –stötting, Wikipedia denna gång:

En stötting är oftast två sammankopplade kälkar för transport av timmer eller hö.)

Hon lär så länge hon lever.

20171118_093715.jpg20171118_093734.jpg

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s