Söndag förmiddag. Lagar mat och läser Bergets skugga (Gregory David Roberts, Brombergs förlag) parallellt. Indien i boken och förmodligen i verkligheten myllrar av personer och händelser, filosofiska tankar och brottslighet.

Nu står en gryta med chili con carne och svalnar på spisen, Johanna kommer hem i morgon vid sextiden och det får bli middag då. Nu är klockan är halv tolv och Agnes ska strax klä på sig, eller kanske vänta tills hon tar på sig sin enda klänning inför eftermiddagens afternoon tea på Gästis. Onödigt att klä sig två gånger, ingen ser henne i morgonrocken ändå.

Det hundpromeneras utanför köksfönstret, här finns många hundraser representerade. En flicka åker spark med sin lilla hund bredvid, både sparken och hunden stannar ofta. Natten har varit kall, syns på bilen, men det verkar inte vara något vidare sparkföre. Någon kommer in därnere, Agnes märker det på ytterdörrens duns när den stängs. Kanske Nick som jobbar med sina bilder, kanske någon som förbereder eftermiddagen. Nu kommer Anna fullastad med kassar, hon är en av två som bjuder in idag.

Agnes tänker på mannen sin, och hur han skulle ha gillat Näsåker. Han skulle efter fyra veckor vara bekant med de flesta som bor här, och hon skulle fått bekantskapen ”på köpet”. Agnes är inte som han, hon har ändå mött och pratat med många här, fler än hon brukar ta kontakt med. Hon är socialt obegåvad, han var begåvad. Det var mycket hon fick vara med om som annars inte skulle ha varit hennes minnen idag. Han fattas, här också. I veckan åker Agnes tillbaka hem till sitt.

Krångelmeningar blir det när hjärnan inte har klart för sig vad som ska skrivas och ändå anstränger sig.