Hela långa söndagen

Igår läste Agnes om en nyförlovad man, 104 år. Han dansar ett par gånger i veckan med sin fästmö som är 72. ”Världens äldste nyförlovade man” fick han förstås heta… Vad vill Agnes ha sagt med detta – jo, han dök upp när hon tänkte på att hon själv fyller hundra om tjugofem år. Levande eller död, men nyförlovad är hon nog inte. Dansar två gånger i veckan lär hon inte heller göra.

För ögonblicket sitter hon vid köksbordet, Vimsan har kommit in igen och sitter på fönsterbrädan där värmen från elementet går upp. Fåglarna äter sina frön. Eftersom Agnes åt frukost redan klockan sex har hon hunnit med att fika också. Hela långa söndagen ligger framför henne. Vad ska hon göra? För ”göra” är ett sätt att fylla sin dag, när den är tom på annat.

Hon skulle kunna koka lingonsylt, har lingon i frysen – men varför det, när hon fortfarande har sylt i kylen. Ett kålhuvud väntar på att hon ska inspireras att till exempel göra kålpudding. Än har det inte hänt. Hon har inte tillräckligt med mjölk hemma, annars hade det varit en bra idé att göra ett lass tunnpannkakor. De flesta skulle då bli crèpes senare, med svamp eller räkor. Det får vänta. Liksom Janssons frestelse, hon har bara en burk ansjovisfiléer och ingen grädde.

Så går tankarna. Hon sitter kvar vid datorn medan kaffet kallnar och ljusen brinner ner.

2016-12-10-18-12-34

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Hela långa söndagen

  1. livsglimtar skriver:

    Fördelen med att vara nattuggla är att jag sover längre på morgonen/förmiddagarna, då blir dagarna snarare för korta. Plötsligt står maken där i hallen och jag tänker på allt jag inte hunnit gjort. Vi häckar på landet i lugnet med ishalka utanför kåken, inget kan få mig att ens försöka gå en sväng, jag stickar på nya vantar, de nygjorda håller jag på att brodera lite på. På lördag kommer sonen med familj, vi ska grilla lammrevben indirekt och äta gott samt göra en smarrig smörgåstårta a la Italien med smak av gorgonzola och Parmaskinka, den måste safta till sig och garneras till söndagens middag.
    Ungarna får en egen smörgåstårta med Hönekaka, leverpastej och skinka, passar väl bättre för barnbarnens smak. Annars blir det en lugn kväll, vid 22-tiden går maken med sonens familj till deras hus, för då är jag helt slut och vill bara sitta i soffan i lugn och ro. De kommer att spela spel och de små ungarna sover nog redan.
    Önskar Dig ett Gott Nytt År!

  2. beskrivarblogg skriver:

    Det låter som om du har det bra, avundas den som får dina broderade vantar! Önskar dig och de dina ett riktigt gott nytt år, och hoppas att allt borrande och oväsen hemma i lägenheten snart är ett tråkigt minne blott! Kram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s