Tvärsom-tankar

Agnes fortsätter skriva. Mest för att hålla fingrarna sysselsatta. Den där funderingen om att vända upp och ner på en gammal invand tanke lämnar henne inte. Hon har så många gamla ständigt upprepade tankar att det är svårt att hitta en som går att tänka tvärs om. En av de mycket gamla tankarna är att hon inte kan skriva, att hon inte har fantasi nog. Nu tänker hon övertyga sig om att hon visst kan skriva, att hon visst har fantasi nog att hitta på en berättelse med både början, mitt och slut, kanske någon ”cliffhanger” dessutom här och där. Vad den ska handla om är inte tydligt för henne ännu. Kanske ger det sig om hon bara fortsätter låta fingrarna löpa över tangenterna.

En fantasi kunde berätta om en glad och nöjd äldre kvinna, ingen dam, men heller ingen tant. En kvinna som trots sin relativt höga ålder lever ett tillfredsställande liv, med en partner och ett levande sexliv (även om det inte ser likadant ut nu som när hon och han var yngre). De är glada i varandra, tycker om att göra saker tillsammans, pratar mycket ibland och är tysta ibland utan att det blir obekvämt. Varken hon eller han är skrynkelfria, åren syns och hon menar att åren gjort dem vackrare. Ännu är de inte lika vackra som Viveca Lindfors på äldre dagar – hon var den vackraste Agnes kunde tänka sig med alla sina rynkor – men kanske en dag?

Den här fantasin suddar bort en ensam Agnes leda, den gör att hon sitter där och småler medan fingrarna jobbar. Den är förstås en dröm om ett liv som inte är, men som borde vara. Kan hon skapa det livet på egen hand? Kan hon tänka sig att vara tacksam för det som fortfarande finns, och sakna det som inte finns lite mindre? Tomheten är svår att fylla, den kräver sitt utrymme – märkligt nog. Hon har alltför länge låtit sorg och saknad styra tillvaron. Om hon ska hinna innan det blir för sent – det vill säga innan hon dör – behöver hon sätta igång. Idag.

WIN_20160921_13_42_37_Pro.jpg

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Tvärsom-tankar

  1. livsglimtar skriver:

    Visst är det liv i dig, inte bara i fingrarna, jag läser med nöje dina inlägg. Fin är du också på bilden. Go girl Go!

  2. beskrivarblogg skriver:

    Tack min vän,tack!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s